Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

våningar. Där fanns också ett torn. 335
Man tittar på en bild över Signhildsberg. Götiska förbundet, Island.
Min svärmor var också från Aske. Vattnet var på denna tid mest en förbindelseled och inte som i våra
dagar en gräns. Man tittar på en bild över Signhildsberg, med två flyglar och två långa flyglar och
Gröna bryggan. Även ångbåtsbryggan syns. Badhuset är just nu renoverat. Där fanns tidigare en
roddbåt, som ett vikingaskepp. Min svärfars pappa var tokig i stenar och forntid. Det var i slutet av
1800-talet med Götiska Förbundet. Min morfar var Angantyr i det förbundet. Han hette Nordenfeldt
och hade Björneborgs Bruk i Värmland.
Geijer och Strinnholm skriver i sina verk att man är osäker på var Birka låg. De ritar Birka på
platsen för Fornsigtuna. Birka är okänt under den isländska vikingatiden. De enda platser som
omnämns från Island är Sigtuna, Fornsigtuna och Uppsala. 415
Fornsigtuna jämförs med Tingvallur.
Att man hittat så få gravar vid Signhildsberg beror på att den bara användes säsongsvis. Jämför man
vid Tingvallur på Island, där man vet att det kom enormt mycket folk, finns inte heller många rester
av bostäder eller annat. Det är bara lagmannens hus som finns, de andra bodde i tält och kojor, som
inte lämnat spår efter sig. 434
Ångbåtarnas namn.
Ångbåtarna som passerade Signhildsberg var Uppland, Nya Uppsala, Fyris II och en liten båt som
hette Ekoln. Den gick bara mellan Sigtuna och Uppsala. Under kriget gick det mycket skutor och det
gör det fortfarande. Man kör gödning och säd. 452
Handelsträdgårdarna, Distingsmarknaden, Transporter.
Det fanns handelsträdgård både vid Aske och Signhildsberg. Klockan 5 på morgonen gick båtarna
med trädgårdsprodukter till Uppsala och Stockholm ett par dagar i veckan.. Mjölken gick till
Stockholm eller Bro. Det var ett framsteg när mejeriet i Bro startade, för mjölken mådde väl inte så
bra av, att fraktas så långt som till Stockholm. Det tog minst 4-5 timmar. Vi tog tåget från Bro. Det
tog minst 1 1/2 timme till Bro med vagn. Men med fint slädföre gick det på en halvtimme. Kusken
fick värma pälsarna i väntsalen och när man tagit på sig den stora varma pälsen, bäddade man ner sig i
kolryssen, som var klädd med älghud och fårskinn. På mammas födelsedag den 5 febr var det
Distingsmarknad och pappa skulle på Jaktvårdsföreningens möte i Uppsala. Det var alltid trassel med
skjutsarna och storm, så han kom sällan i tid till mammas födelsedagsmiddag. Marknaden hölls på
Vaksala torg. Där såldes skinn även från oss, stickade strumpor, korgar och träskedar och andra varor.
Detta var på 20-talet innan jag gifte mig. Vi gifte oss 1929 och i förrgår hade jag bott här i 60 år.
Folket på gården var lediga och fick vara med om marknaden. Det fanns jägare på de stora gårdarna.
Det var skogvaktaren här som skötte jakten. Han bodde vid Bruket. 538
Affärerna.
Vi handlade i Håbolund. Handelsmannen hette Haverman eller Taverman och sedan Jean Malmström.
Mamma hade en mycket duktig kokerska, som hette Gerda Malmström och hon tog hit sin bror. Han
blev legendarisk alltid vänlig och duktig. Han var ordförande för handelsmännen på trakten. Det fanns
affär i Råby, Tjusta och Erikssund förutom då Håbolund, som ligger vid brandstationen. Malmström
bodde i det vita huset innanför häcken. 562
D:\Ortsbor berättar\o10 E-.doc4 Skapat den 04-11-16 22:34 Senast utskrivet 04-11-18 06:29