17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Det är egentligen en lång historia som började med att jag hade tuberkulos som pojke och var frikallad<br />

från militärtjänst. Efter livet i skogen blev jag dock helt återställd och blev värvad av Hemvärnet omkring<br />

år 1940. En samling äldre karlar fick då göra 6 månaders värnplikt. Halva förbandet fick emellertid svår<br />

influensa, själv låg jag på sjukhus en månad och fick sedan ledigt ytterligare en månad. I 8´s chef var<br />

överste Norman, vidare kan nämnas överste Lindskog och kapten Kasselholm var vår förbandschef, vi var<br />

ju inte så många. En löjtnant Tauvon var också med. Övningar ägde rum även i våra trakter. Vi hade ju<br />

dåliga vapen, L 96, mausern bl a, och hur skulle vi kunna matcha elitförbandet på andra sidan Örnässjön.<br />

Jo, en plan gjordes upp att ett bakhåll skulle arrangeras och stenar lindades in i papper och försågs med<br />

texten "Handgranat". Därefter överföll vi en grupp sovande soldater och kastade dessa paket och ansåg<br />

oss därefter ha vunnit. Flera övningar i samma stil ägde rum men den mesta tiden upptogs av vapenvård.<br />

Hemvärnet i vårt område leddes av major Abraham, en gammal hästmajor i 50-årsåldern. Dessutom<br />

fanjunkare Claesson, en gammaldags typ även han. Inga särskilda övningar men skjutövningar var det<br />

gott om. Major Abraham var chef för Uppsala Läns Hemvärn - osäker på området - men i alla fall över<br />

den södra delen av länet.<br />

Vad var då syftet med Hemvärnet?. Jo, det bestod av frikallade gubbar som eftermönstrat efter sjukdomar<br />

av olika slag och utgjorde då en slags skyddsstyrka för hemorten. Själv blev jag områdeschef för <strong>Bro</strong> och<br />

som medhjälpare hade jag rättaren K W Johansson, sedermera kommunal-nämndens ordförande. Vidare<br />

byggmästare Olsson i <strong>Bro</strong> som var min närmaste man.<br />

Hur många var ni då? Ett 20-tal man i allt, i huvudsak äldre .<br />

Vilken funktion hade Hemvärnet? Jag kommer faktiskt inte ihåg exakt. Efter 6 månaders värnplikt var man<br />

fri och man blev faktiskt löjtnant på papperet. Det handlade mest om vapenvård och skjutövningar. De enda<br />

vapnen vi hade var L 96 och en och annan K-pist förutom våra hemmagjorda ´handgranater´.<br />

Så kommer vi in på personliga minnen, minnen om resor till Tyskland, den första med tåg.<br />

Äldste sonen Samuel gick i en lantbruksskola i Tyskland på 1950-talet. Jag skulle hälsa på honom men<br />

först även en godvän i Oldenburg. Hans fader var amiral.. Resan företogs med tåg och i Hamburg lejde<br />

jag en bärare för att frakta mitt bagage till en annan perrong på den stora stationen. En flaska whisky som<br />

gåva till min vän bar jag dock själv men snavade i en trappa och så var den glädjen borta. Ombord på<br />

tåget upptäckte jag att en väska saknades och på nästa station ringde jag tillbaka till påstigningsstationen<br />

och fick tag på bäraren. Rådet blev att på ytterligare nästa station kolla ett omkörande expresståg, där<br />

skulle min väska vara med. Och faktiskt blev det så, väskan fanns där och jag kunde fortsätta min resa.<br />

När skedde detta? Vet inte, men min son var omkring 20 år.<br />

En annan resa, nu med bil.<br />

Min pojke befann sig nu i södra Tyskland och jag kom med bil sent en kväll till Nürnberg, den<br />

berömda staden efter nazidomarna. Det var svårt att få logi p g a kongress men några poliser hjälpte<br />

mej. De tog mej med till ett danshak utanför staden och där fick jag rum för natten. Lås väskorna,<br />

rådde dom. Gott öl skänktes av värden på stället som berättade sitt livs historia. Han hade vid<br />

återkomst efter internering i USA? fått gratis hyra ett stycke mark i den totalt utbombade staden och<br />

började bygga enkla hus och öppnade sin lilla krogrörelse.<br />

En bussresa från Schweiz till Malmö 1947.<br />

Genom Tyskland fanns det tiggande barn överallt vid busshållplatserna. Bussen fick ta långa<br />

omvägar p g a trasiga broar över floderna. En dag stannade bussen och chauffören sa´ att här ska vi<br />

äta. Endast rester av hus syntes men det visade sig att under markytan var källarutrymmena intakta<br />

och där försiggick all verksamhet. Efter maten under j ord fick jag med hjälp av en polis en guidning<br />

genom det som varit stad en gång. Betalning för guidningen gjordes i form av cigaretter , det mest<br />

gångbara betalningsmedlet.<br />

Familjeupplysningar<br />

Fader: Kommendörkapten Gösta af Ugglas<br />

Moder: Alfhild f. Wallenberg, den 17e av de 20 barnen i de tre äktenskapen som A.O. Wallenberg,<br />

Enskilda Banken, hann med. I äktenskapet med Anna von Sydow föddes Alfhild.<br />

50 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong> 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!