Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 1
av Gudrun Sandén
Knut och Margareta Bergman
Intervjuare Börje Sandén
14/1 1978
UKF:s arkiv gruvan1-1-1-2.doc
----------------------------------------------------------------------------------
Personer: Rothelius, Bergendahl, Höckert, Fritz Mark, Rutger Mark, Erik Sundblad, Anders Öberg,
Birgit Kylberg, Edwin Hedin, Andersson i garaget, bergsprängare Andersson, Ulin, Ture Thubin, Unge,
Fredrik Nauckhoff
Ortnamn: Älvkarleby, Nyborg, Svarvarholmen, Sumatra, Lunda, Skällsta Säteri, Plåten, Aske
Ämnen: Gårdsköpet, brytningen, inflyttning, gruvan sätts igång, vattenfrågan, byggnation, avvecklingen
av gruvan, rivning, smedjan, dagbrottet, slamhus, slagghög, elektricitetshus, planer för framtiden, sista
tiden, antal anställda, branden, tidigare ägare, karta, redogörelse för namnet Skällsta Säteri, trädgård,
källare, mynt, fiskdammar, vatten, fotografier
Grafitgruvan i Skällsta, Håtuna
Skällstagruvan är en grafitgruva med god kvalitet. Den bröts under andra världskriget. Den är belägen vid
Skällsta gård i Håtuna socken.
Gårdsköpet.
Man var rädd att köpa gården eftersom det var osäkert hur gruvan skulle användas. Redan efter ett år
sattes driften igång, trots försäkringar att inget skulle ske.
Bergendahl och Höckert hade startat en vägfirma och tjänat pengar. Bergendahl var släkt med ingenjör
Rothelius, som intalade dem att köpa gruvan. När den sedan såldes till Bergmans var Rothelius konsult.
(- 050)
Brytningen.
Stockholms spårvägar var intresserade av grafiten och köpte en del som smörjmedel. (- 072
)
Inflyttning.
Köptes gården och inflyttningen skedde i dec 1937. Det var snöstorm och gårdens folk måste möta med
en hemgjord snöplog vid stora vägen. Tidigare ägare var Birgit Kylberg född Sjunnesson från Skåne. Hon
var skild och hennes man var son till Kylberg från Vattholma bruk, som var intresserad av brandväsende.
På Vattholma tillverkades brandsprutor. Under Sven Kylbergs tid fördes stort hus me
d betjänt. (- 199)
Gruvan sätts igång, vattenfrågan, byggnation.
Bergendahl hade ideér om gruvan och man upplevde det som svinaktigt, när man fick garantier av
Rothelius att inget intrång skulle ske vid gården och redan efter ett år var arbetet igång. Man tröstade sig
med att det skulle bli stordrift och Knut Bergman skulle få anställning och inkomster. Det var ingen
inskränkning av gårdens verksamhet, med en stor sanitär olägenhet med buller och damm. Kompressorer
och kulbanan skramlade och dammet låg svart överallt. De sprängde sig ner 60 meter. Sprängningen gick
fram till allén och salongsklockan nästan hoppade av väggen vid smällarna. De miste också vattnet i
brunnen. Vattenfrågan löstes när en pump sattes in vid en källa 500 meter ut på åkern, men vattnet räckte
inte, då mycket togs till flotteringen. När vattnet inte räckte stängde man av för varandra och det blev
mycket bråk om det otillräckliga vattnet.
Under byggnationen bodde gubbar i någon lägenhet på gården, innan gruvägarna köpte mark och
byggde de två arbetarbostäderna. Fogdebostaden hörde till Råby. Man blev tvingad att sälja den mark
som gick åt till arbetarbostäderna till låg kostnad trots att man helt motsatte sig försäljningen. Bostäderna
1 D:\Ortsbor berättar\o1 B-doc Skapat den 04-11-16 20:38 Senast utskrivet 04-11-18 06:20
1