Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

var illa byggda och för små. När gruvdriften upphörde löste Bergman in dem för 15.000 kronor styck
1946. Där bodde rättaren i den ena, den andra såldes för 30.000. Senare såldes även rättarbostade
n.(302)
Avvecklingen av gruvan, rivning, smedjan
1945 lades allt ner. Bergman köpte allt ovan jord och rev och använde virket, som visserligen var svart
och med mycket spik, men även impregnerat av grafiten. Smedjan löstes in, men grunden tillhör
fortfarande gruvan. (- 330)
Smedjan, dagbrottet.
Huset närmast är smedja. Vid norra änden finns en damm, som var dagbrottet, där hushållseleverna
badade. Där togs till Spårvagnarna innan brytningen började. Längre bort låg kontoret och tvätthuset.
Leran i området är så fin att den kunde duga till tegeltillverkning. Det inträffade ett ras med lera under
byggnationen. Anrikningsverket var en stor betongbyggnad. Längre bort låg ett mindre hus som var
slamhus. Det ligger högt upp och slammet rann bort. Vid resterna av ett skjul stod en arbetarbarack, som
Johan Hedin köpte. Slagghögen var ganska hög, slaggen togs till fyllning i vägar. Området är sankt och
två hästar lär ska ha gått ner sig. På vänster hand är ett ingärdat område, där ett elektricitetsverk stått och
som nu tillhör Älvkarleby.
Margareta Bergman gör en reflexion att så här blir det med alla kärnkraftverk. Bergman anser att
kärnkraften får vi acceptera tills något annat kommer istället. (- 456)
Planer för framtiden
Det gjordes provborrningar ända bort till Nyborg. Det går en grafitådra ända dit och planerna var en
linbana och att grafiten skulle fraktas på båtar vid Svarvarholmen. Det gjordes sonderingar om den som
ägde Svarvarholmen ville sälja. Grafiten behövdes under kriget. Den importerades från Sumatra. Vid
provtagningar visade sig grafiten innehålla guld och Andersson i garaget, som var köpman, var
intresserad. Grafiten låg i dagen vid Lunda, där Andersson satte gång under en sommar vid "Anderssons
guldgruva". (- 505)
Sista tiden
Sista tiden blev besvärlig. Då anställdes en del löst folk och gårdens anställda klagade på lönen eftersom
gruvans folk betalades bättre. (- 515)
Antal anställda.
Det fanns 10-12 fast anställda vid gruvan och 3 på gården. Nu drivs Skällsta gård med 1 man. Bergman
anser att det var en olycka att de köpte Skällsta. Gården är på 208 har. 70 har åker, visserligen prima jord,
men byggnaderna till en herrgård fordrar alldeles för mycket underhåll för att det skall löna sig. (- 565)
Branden.
Vi bor i en av de två flyglarna. Där fanns ett vackert hus som brändes ned 1898. Hushållerskan hade lagt
in en brasa i sitt rum och gått upp till sin husbonde för en tête-à-tête. Glöden föll ut på golvet och hela
huset brann lyckligtvis ned. Det hade varit omöjligt att klara ett så gammalt hus i dagens läge. Skällsta var
mycket större med ett stort oxstall. Ulin, som ägde Skällsta efter branden hängde sig i spjällsnöret. (- 600)
Bandsida 2.
Tidigare Ägare.
Varför heter det Skällsta Säteri? Troligtvis för att det inte skulle blandas ihop med Skällsta i Bro. Bro var
postadress till båda gårdarna. Det fattades en del jord när Bergman skulle köpa. Efter Ulins tid kom
Skällsta på sned, det gick ur hand i hand. Thubin och Andersson köpte Skällsta för att bryta gruvan. 1906
2 D:\Ortsbor berättar\o1 B-.doc Skapat den 04-11-16 20:38 Senast utskrivet 04-11-18 06:20