17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

och slåttermarker i gamla tider, allmänning, slåtter, färja, ångbåtar, badhus, paviljong, torn, Gröna<br />

bryggan, flyglar, Götiska Förbundet, Uppland, Nya Uppsala, Fyris II, Ekoln, kolryss, älghud,<br />

fårskinn, Distingsmarknad, Jaktvårdsföreningen, marknad, affär, Håbolund, Råby, Tjusta, Erikssund<br />

Trefaldighetskällor.<br />

Den tidigare intervjun från 1978 handlade om en vandring, som Hembygdsföreningen skulle göra från<br />

Vallbyvik till Signhildsberg med Aschaneus gamla uppteckningar från 1600-talet som ledning.<br />

Margareta von Essen berättade från kartan om de olika platserna som skulle passeras.<br />

Trefaldighetskällan ligger på Signhildsbergs mark, men i min barndom talade man aldrig om den som<br />

Trefaldighetskälla utan hämtade gott dricksvatten där både från Aske och Signhildsberg. Karin Hedin<br />

på Norränge hade sänt en fråga till radioprogrammet "Svar i dag" om Trefaldighetskällor i trakten och<br />

får till svar att det finns en på Signhildsberg. Den ligger alldeles intill sista stenbron vid Hojabron.<br />

Den var lite uppbyggd med trä.<br />

En annan Trefaldighetskälla upptäcktes vid Tång, öster om Lejondalssjön i V Ryd, där det låg en fin<br />

oanvänd stenyxa s k holkyxa. David Damell var där och inventerade platsen, som nu är ett surhål.<br />

Även vid Lennartsnäs har det funnit en liknande källa, men de försvinner i och med utdikningarna.<br />

105<br />

Signhildsberg i böcker.<br />

Det som föranlett den här intervjun är den artikel om Signhildsberg och Fornsigtuna som skall ingå i<br />

Riksantikvarieämbetets bokutgivning. Ernst Malmberg har skrivit om Fornsigtuna i Slott och<br />

Herresäten och stött sig på Otto von Friesens grundliga undersökningar. Salvius tar upp vissa saker i<br />

sin bok från 1741. Även Fischerström tog upp Signhildsberg i sin Mälarbok, som han skrev något<br />

senare på 1700-talet. 161<br />

Namnet Signhildsberg.<br />

1678 lämnade Åke Rålamb in en begäran till Håbo Domsaga, att få klassa sin gård Billby som fäbod.<br />

Han bodde på Åkeshov. Uppgifterna finns i Uppländska betes- och slåttermarker i gamla tider från<br />

1954. Här framgår att det fanns fäbodar i Uppland och den sydligaste skulle vara Billby, som låg<br />

under Signhildsberg, inom parentes Åkesudd, och ägas av Åke Rålamb. Det kom under Signhildsberg<br />

först som torp och sedan som fäbod. I löptexten står Åkeshov och inte Åkesudd. 1696 tog Åke<br />

Rålamb över gården och namnet vacklar. 220<br />

Fäbodar, färja och allmänningen som betesmark.<br />

Det finns många ängsvaktare och sätrar i <strong>Upplands</strong>-<strong>Bro</strong> och även namnet Fäboda. I min barndom<br />

<strong>berättar</strong> Margareta, samlade man korna under sommaren på Allmänningen och det var ett fasligt liv<br />

när man skulle ha tillbaks dem hem på hösten. En del kvigor var så förvildade att de måste skjutas.<br />

Detta togs bort när min pappa blev ordförande i Håbo Härads Allmänning. Det var djuren från<br />

smågårdarna, som gick dit och det fanns i tidigare år en fäbod och då borde man kunna haft mjölkkor<br />

där också. Annars var fäbodarna mest till för slåttern. Man slog alla dikesrenar och det var ofta mindre<br />

gårdar som fick slå på de stora gårdarnas diken. Man hade en färja, som roddes av sex gubbar, för att<br />

färja över ungdjuren till andra sidan sjön. Den användes också, när farmor och farfar skulle på middag<br />

till Steninge. Farmor var rädd och vågade inte sitta kvar i vagnen för hästarna blev litet oroliga.<br />

Annars fanns bara färja vid Erikssund, där all trafik gick. En liknande djurfärja finns vid Sjöherrgård.<br />

Ångbåtarna.<br />

All trafik till Billby gick med roddbåt. Min man tog aldrig bilen dit. Man seglade aldrig. Till<br />

Stockholm gick ångbåt. Där sändes mjölk och slaktdjur och allt annat som skulle till staden. Min<br />

svärmor var mycket gästfri och när folk från gårdarna kom och väntade på ångbåten blev de alltid<br />

bjudna på kaffe. Det stod en trädgårdssoffa och ett bord alldeles nedanför huset. Nere vid bryggan<br />

stod en gubbe med en mörkblå plåtlur och ropade, att nu kommer båten. Bryggan var inte allmän, men<br />

den fick användas av gårdarna runt omkring. Aske hade större brygga, med badhus och paviljong i två<br />

D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o10 E-.doc3 Skapat den 04-11-16 22:34 Senast utskrivet 04-11-18 06:29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!