Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

178
Strejken.
Fackföreningarna hade egna avdelningar på nästan varje gård. På Sundby blev det ingen strejk, för ägaren
disponent Nilsson ansåg att gubbarna behövde de där kronorna extra. Sigurd fick 5 kronor om dagen. Han
arbetade som allt i allo. Jag har aldrig velat ha någon befälspost. Ryttmästare Hegart på Torsätra var den
största motståndare till lantarbetarna. 230
Granhammar.
Kungsängenrådet önskade ha Granhammar kvar. Men man ansåg att det skulle bli för dyrt. Så länge Josef
Nathansson var kvar var det väl underhållet. Ett rum hade gyllenläderstapeter, som Nathansson tog med
sig när han flyttade. 1810 byggdes huset till. Det är inte mycket förstört. Sigurd har arbetat på regementet.
Det var två generationer Nathansson på Granhammar. Den äldsta köpte av Rålamb, som kom i
ekonomiska svårigheter. Skogvaktaren ville inte avverka skogen, så det kom inte in några inkomster. 342
Stadsresor, regementstiden, biodynamiska odlingar.
Sigurds hustru berättar att hon skötte deras söner, medan Sigurd var ute på sammanträden. När man åkte
till Stockholm åkte man med buss. När man skulle handla kläder måste man åka till stan.
Livsmedelsbutiker fanns både Konsum och en privat. Det som blev mekanisk verkstad i V Ryd var
tidigare ålderdomshem och hette Hammarbo. Hon har arbetat hos sonen Hegart på Torsätra. Sedan blev
det biodynamiska odlingar.
Sigurd hade ansvar för skjutbanorna och ställde i ordning för övningar med hjälp av en grupp malajer.
Han slutade 1978 efter tio års tjänst. 419
Storkommunen.
När storkommunen var bildad fick vi åka ibland 6 kvällar i veckan till Bro på sammanträden. Arbetet
började 1952, efter ett par års förberedelse. Man valde en kärntrupp av de gamla sockenstämmogubbarna.
Man var positiv till storkommunen. Man fick större rörelsekapital och mer kompetent folk. Det var bara
Gustav Jansson som var anställd som tjänsteman. På kort tid har det utvecklats till att bli en ganska stor
kommun, med många kommunalanställda. I början klarade man sig med två vagnar på pendeltåget.
Sigurd tror inte att Håtuna och Håbo-Tibbleborna ville till Bålsta, utan de ansåg sig ha mer att hämta åt
Stockholmshållet. Man fick då tillgång till Karolinska Sjukhuset. Sigurd arbetade med taxeringsnämnden
och fick ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Pettersson i Bjälbo, som var bondeförbundare blev kassör i kyrkorådet. Han tog en kurs i bokföring och
lärde sig och gjorde mycket nytta. Erik Johansson i Kungsängen och Sigurd kämpade med att få folk till
alla nämnder. 525
Arrendetorpare.
Sundby arrenderades av Snålolle, Olsson. Ägaren uppfann räknemaskiner tillsammans med Sveriges
längsta karl. Sundby styckade av till arrendetorp. 75% av alla som arbetade med jorden var troligen
statare. Blixt i Korsvreta egen bonde. 570
Sidan 2.
Personer: kyrkoherde Danielsson, lärare Paul Svensson, direktör Berglöv, Blixt, Frisk, Zetterström
Orter: dragonstället, Slottet, Borgen, Granskogs källa, Lerberga, Solbacken, Fornsta, Tranbygge,
Lövsättra, Gröndal, Örsta, Fiskeby, Gällöfsta, Sundby, Lindesvik, Tärnsund, Österöra, Negelstena
Ämnen: biblioteksverksamhet, pensionärhemmet, Tangerska Linfabriken, brygga, paviljong, tegelbruk,
"sanda lapp", smålänningar, Tegelringen, sjökrog, rösen, bronsålder, "hoppestrutta"
3 D:\Ortsbor berättar\o51 52 Skapat den 04-11-19 17:12 Senast utskrivet 04-11-19 21:54