17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ORTSBOR BERÄTTAR<br />

Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 125 sidan 1 och 2<br />

av Gudrun Sandén<br />

125:1<br />

Konrad Björkman<br />

Intervjuare Olof Hedin och Börje Sandén<br />

1960-talet<br />

UKF:s arkiv Konrad1-125-1.doc<br />

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Personer: Olsson, Hedman, Elg, Tamm, Claes, Kasper, Henrik, Nils Tamm, Axel Hullberg<br />

Orter: Låssa, Tingsviken, Sanda, Skällsta, Gustavshäll, Kamrervägen, Ängsholmen, Hebbo, Sättra,<br />

Askeskogen, Kalmarsand, Stenbocks torp, Stenborgs torp, <strong>Bro</strong>, Sunnerdahl, Hagalund,<br />

Kattkullabackarna, Spånga, Ullevi, Höglunda, Utterbo, Jursta, Kvista, Finnsta, Finstaberg, Lejondal, V<br />

Ryd, Stockholm, Håtuna, Kyrktorpet, Ådö, Dävensö, Säbyholm, Ekeby, Lindormsnäs, Kvistaberg,<br />

Söderfors, Älvkarleby, Gräsholmen, Alholmen<br />

Ämnen: bronsålder, stenålder, rösen, fynd, karta, järnålder, jordkullar, kantsten, spjutspets,<br />

sköldbucklor, skålgropar, älvkvarnar, mynt, knappnålar, fornborgar, folkvandringstiden, vårdkasar,<br />

stenringar, järnringar, runstenar, broar, stenkummel, sumpmarker, rektorsbostaden, skolhus, rättare,<br />

bokhållare, självbindare, slåttermaskin, tröska, gödsel, veden<br />

Stenålder, bronsålder, järnålder, skålgropar.<br />

Stenåldersmänniskorna har haft sina boplatser i både <strong>Bro</strong> och Låssa. Föremål efter dem är tunnsådda.<br />

Det finns däremot bronsåldersrösen och fynd. På Tingsviken finns 24 gravar och i grannskapet 7-8<br />

stycken till på Lejondals mark. Ett stor röse ligger ovanför Stora Tingsviken. Vid Sanda i Låssa finns<br />

många. Fynden finns på Historiska Museet. Där finns en karta som bevisar att Lejondalsområdet är det<br />

näst största fyndområdet i Uppland. När man grävde vid Skällsta i <strong>Bro</strong> vid Gustavshäll hittade man<br />

många gravar. Det var ett område man inte kände till tidigare. Det finns ett stort antal skålgropar i <strong>Bro</strong>,<br />

där man offrat till guden Härn. Vi betyder offerlund. På en tomt vid Kamrervägen, där byggmästare<br />

Olsson bor, finns en berghäll med 5 skålgropar. Även på andra platser i <strong>Bro</strong> finns skålgropar eller<br />

älvgropar, som de också kallas. De användes långt in på 1800-talet för t ex god fiskelycka. Man har hittat<br />

mynt och knappnålar som offrats i groparna.<br />

De första människorna i trakten bodde förmodligen vid Tingsviken under järnåldern. Där finns dock<br />

bronsåldersgravar. <strong>Bro</strong>nsåldersgravarna är helt hopplockade av sten. Järnåldersgravarna är jordkullar med<br />

en stenkant. Fynden är spjutspetsar och sköldbucklor, som också är inlämnade till Museet. En del finns i<br />

privata händer. Vid en inventering för en del år sedan hittades mellan 200-300 gravar i bägge socknarna.<br />

Olof Hedin tror sig veta att det finns ett antal gravar på Ängsholmen. 227<br />

Fornborgar.<br />

Det finns några fornborgar i trakten. En i Låssa vid Hebbo i Kalmarviken och i <strong>Bro</strong> finns en vid Sättra på<br />

höger sidan innan Askeskog. Det finns en på Önsta skog mellan <strong>Bro</strong> och Kalmarsand. Man har hört att de<br />

byggdes vid Folkvandringstiden 500 e. Kr. och 500 f Kr. De använde vårdkasar för att i ofredstider varna<br />

grannarna. Då sökte man skydd på fornborgen. Vid borgen vid Sättra finns tre stenringar mot de sidor<br />

som inte skyddas av vatten. Kunde man inte hålla stånd mot fienden drog man sig innanför nästa stenring.<br />

Den västra sidan var försvarad av att sjön gick intill berget. De bördiga fälten runt Sättra var vikar av<br />

Mälaren för bara trehundra år sedan. De järnringar, som folk påstått skulle finnas i berget vid<br />

fornborgarna och som skulle haft funktion att fästa vikingaskepp vid, finns inte. Stenbocks torp, som<br />

ligger alldeles nedanför borgen, hette tidigare Stenborgs torp och tros ha fått namn efter stenborgen. 1863<br />

skrev professor Hedman (?) att det skulle ha funnits ringar i berget vid ankringsplatsen i <strong>Bro</strong>, har Olof<br />

Hedin läst. 350<br />

Vägar och runstenar.<br />

Skall man tala om kommunikationer i trakten måste man utgå från runstenarna. Det finns 8 i <strong>Bro</strong> och 1 i<br />

Låssa. De var oftast placerade vid broar. <strong>Bro</strong>arna var stenkummel nedvräkta i sumpmarken. Runstenen<br />

som står på vägen till kyrkan är rest över en person, som byggt bro. Därav namnet på samhället. Vägen<br />

gick från <strong>Bro</strong> kyrka till Skällsta.<br />

1 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o125 126 127.doc Skapat den 04-11-20 19:04 Senast utskrivet 04-11-21 00:15

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!