Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

kvarteret Lantmätarvägen - Byggmästarvägen, förvaltning, Råbyområdet, fastigheter, renoveringsmogna,
idrottsföreningen
011
Sven H Andersson, Bro.
Sven kom till Bro med föräldrarna 1918. Han var då ½ år gammal. Sedan dess har han varit Bro troget.
Efter skolgång i Bro gick han i realskola i Spånga och tänkte ägna sig åt affärsverksamhet, men tyckte det
var för dålig månadslön. Han började istället hos fadern, som drev byggnadsverksamhet på orten. Under
militärtjänsten läste han en del byggnadsteknik och administration på korrespondens.
Under kriget låg han sammanlagt 3 år i militärtjänst vid ingenjörstrupperna. Därefter arbetade han hos
fadern till 1952, då han tog över byggnadsfirman. Då började tekniken ta över. Det hade inte varit
ovanligt att göra fönster och köksinredningar på vintrarna i en liten verkstad. Köksinredningarna kunde
också byggas på plats.
Kranar och blandare, hel- och halvfabrikat decimerade arbetsstyrkan med åtskilliga personer från 50talet
till 80-talet. Sprängning skedde med handborrning för att sedan utvecklas till maskinell borrning och
elektrisk tändning. Transporterna kom på tåg och bil.
När taken var på hängde gubbarna upp en krans till tecken på att det var tid för taklagsfest. Uteblev
festen hängde det en gubbe upp och ner där istället.
Vi har byggt lokaler vid Härneviskolan, Bros gamla kommunalkontor, hyreshusen Prosten, radhus och
villor i Gamla Bro, brandstationen, Solgården, Norrgården, Bro Livs till min bror, Normans El
(nuvarande Sparbanken 1998) Tjustaskolan, Centrum i Kungsängen, skolor i Kungsängen m m. Kvarteret
Lantmätarvägen - Byggmästarvägen byggdes helt i egen regi och förvaltas fortfarande av oss. Även på
KF och Militärområdet, i Järfälla och Bålsta har vi byggt. Råbyområdet ledde till konflikt, då vårt koncept
med arkitekt Matell i spetsen skulle ha lett till öppnare lösningar med blandad bebyggelse. Sven vill inte
skylla bara på politikerna i kommunen att byggnationen blev misslyckad. Så var det i många kommuner i
början på 70-talet.
Vi hade 120 anställda och det gällde att hitta andra möjligheter då. Vi köpte upp fastigheter i
Stockholm, som var renoveringsmogna.
Sven har varit mycket aktiv i idrottsföreningen i Bro. 198
Gunvor Jansson
Intervjuare Gunvor Dahlström, Gurli Wahlström
1994-1995
Ur Seniorkvartens arkiv
Personer: Gunvor Jansson, Mårten Lindberg, Ingeborg Andersson
Orter: Stockholm
Ämnen: Telefonist, jour, lokalsamtal, abonnenter, telefonhytt, Lyxblanketter, cykel, automatisering,
arbetslös, Sv arbetsgivarföreningen
200
Gunvor Jansson, Kungsängen.
Gunvor kom till Kungsängen 1949 för att arbeta som telefonist. Jag skulle bo vid telefonstationen hos
Ingeborg Andersson i Mårten Lindbergs hus. Där bodde vi tre stycken. Vi hade jour. Där fanns också en
telefonhytt, där de som inte hade egen telefon kunde ringa. Telefonisten beställde samtalen genom
Stockholm. När samtalen var slut ringde telefonisten upp Stockholm igen och fick veta vad kunden skulle
betala Det kunde vara både riks - och lokalsamtal. För 2 tioöringar fick man tala så länge man ville, när
det var lokalt. Det fanns ungefär 130 abonnenter i Kungsängen. Numren hette Kungsängen 5 eller 30.
Det fanns också telegramstation. Man tog emot hyllningstelegram och skrev ut dem ofta för hand på
Lyxblanketter, som kunden valt i telefonkatalogen. Sedan gällde det att ta cykeln och leverera
telegrammen.
1951 automatiserades växlarna och Gunvor blev arbetslös. Hon kom sedan att arbeta som telefonist hos
Sv Arbetsgivarföreningen. 278
8 D:\Ortsbor berättar\o116 117.doc Skapat den 04-11-20 18:10 Senast utskrivet 04-11-21 00:12