Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

David har läst Dagens Nyheter sedan 1922. Han har varit med och bildat Konsumföreningen i Bro
1929.
I Västtibble i Håbo-Tibble fanns läkare och Lindhagaberg lär ha varit prästboställe. Kyrkoherden
var så tjock, att han aldrig kom ur huset. Strumpebanden passade runt midjan på vanligt folk.
När man byggde järnvägen vid Aspvik, måste man påla ordentligt, för vattnet från Lillsjön rann
under jorden och det blev sankt. Broborna fick sitt vatten från Mälaren vid invallningen. 594
Sidan 2.
Radion, de båda krigen.
1928 lyssnade David på kristallmottagare.
Stämningen var emot tyskarna både under först och andra världskriget. David märkte aldrig någon
politik bland officerarna, när han gjorde 13 månaders möte under fösta kriget. Han tyckte han bara
fick marschera. 324
Efter kriget.
Sverige kom på fötter genom att man började bygga. David har haft arbete hela sitt liv. Han har bott i
Österhagen sedan tjugoårsåldern. Han minns en murarfamilj, som bodde i en jordkula vid Sandaberg
och gick omkring och tiggde. Mannen skröt om att bror hans satt om en kakelugn på slottet. Sedan
fick de flytta till Långa Raden.
De två stugorna vid vägen var soldattorp och huset intill var skogvaktartorp till Nygård. 505
Politiken.
David blev kommunist, och tycker Branting arbetat för utjämning mellan klasserna. Han är orolig för
att pengar inte får något värde. Det skall vara fast egendom. Krügerkraschen var en sensation.
Broborna hade inte berörts så mycket av depressionen. Länsmannen hade både Kungsängen och Bro.
David tog körkort på motorcykel i Enköping. Han fick köra ett kvarter runt.
Hela sitt liv har David varit troende. Han anser sig beskyddad. 788
…………………………………………………………………………………………………
ORTSBOR BERÄTTAR
sammandrag ur UKF:s kassettband nr 142 sidan 2 142
av Gudrun Sandén
Gösta Axelsson, Lindormsnäs
Intervjuare Hans Brofalk
1992-11-02
Personer: Fru Gad, Kalle Eriksson, Ivan Ström
Orter: Stockholm, Lindormsnäs, Saltvik, Tammsvik, Lejondal, Brogård, Ekeby, Mälaren
Ämen: Arrendator, jordbruket, trädgården, förlust, ångbåtar, trädgårdsprodukter, vattna, skörd
Lindormsnäs.
Den sista april 1945 kom Gösta Axelsson till Lindormsnäs. Fru Gad ägde stället då, men sålde året
därpå till Stockholms stad. Gösta och hans svåger Kalle Eriksson blev arrendatorer av både jordbruket
och trädgården. Gösta var aktiv där i 35 år. Sedan bodde han kvar i 5 år till.
Genom att de drev jordbruket och trädgården tillsammans lyckades de ganska bra. Jordbruket gick
med förlust, men det tog de igen på trädgården. Lindormsnäs har gamla anor som trädgård. På
ångbåtarnas tid skickades trädgårdsprodukter till stan med båt.
På Axelssons tid hämtade Ivan Ström grönsakerna på kvällen och körde till stan på morgonen. Ett år
hade man frilandsgurka och han körde två lastbilar. Det var en 6-7 ton gurka på en gång. Alla stora
gårdar hade trädgårdar. Ström hämtade vid Saltvik, Tammsvik, Lejondal, Brogård och Stora Ekeby.
Det var lätt att finna avsättning för produkterna i Stockholm.
En annan orsak till det goda resultatet var att vi hade nära till Mälaren och kunde vattna, så mycket
som behövdes. 1947 vattnade vi hela dygnen i två månaders tid. Vi fick bra skörd. 114
9 D:\Ortsbor berättar\o138 139 140 141.doc Skapat den 04-11-21 07:46 Senast utskrivet 04-11-21 08:56