Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

andra håll och jobbade. Tegelmästare Anderssons fru, var en mycket bestämd men snäll kvinna, som hade
affär där och sålde förnödenheter till karlarna. De var ungkarlar. På Rättarboda hade man två påfåglar,
som satt på ladugårdstaket och vaktade. Så fort någon kom förbi skrek dom. En vår trodde vi att räven
tagit honan, men till midsommar kom hon fram och hade åtta ungar. 200
Nils Tamm på Kvistaberg.
Vi bodde ju granne med Nils Tamm på Kvistaberg och han ville också ha stenpartier, som Hallberg fick
göra. Tamm var ju astronom. En gång bad jag att få komma och titta på stjärnorna med en god vän. Vi
blev så förvånade när vi skulle komma klockan tolv på dagen. Men man såg stjärnorna som tennisbollar i
rymden. Han visade och berättade i flera timmar. Hans chaufför hette Harald Stenqvist och
husföreståndarinna var fröken Karlsson. Hon hade varit Nils barnsköterska och hann arbeta för honom i
över 70 år. Han såg till att hon fick guldmedalj för lång och trogen tjänst. Det fanns reportage i
Husmodern. Husan Märta och en äldre dam, som hette Ingeborg var anställda och ibland när Erik besökte
dom och man spelade och sjöng, kom herr Tamm ned och ville lyssna. Hans anställda fick ingen ledig
dag i veckan, men gärna ledigt när de behövde gå till tandläkaren. Så det lagades tänder för jämnan.
Nils ville bli konstnär som ung, men fadern, som var brukspatron på Söderfors satte sig emot det. Då
åkte han till Paris och tog lektioner hos någon konstnär och målade en tavla Marsvinter och för den fick
han guldmedalj på Parissalongen. Den tavlan hänger på Kvistaberg. Han for hem med tavlan och visade
pappan och sa att han inte skulle bli konstnär, utan bara visa att han kunde. Hans gode vän var konstnären
Edvard Berggren, som illustrerade vikingaböcker och liknande. Han hade aldrig kalas. Han fick två
stjärnor uppkallade efter sig. Han var scout och byggde stugor åt dem. 300
Selma Lagerlöfs berättelse om Kyrkan.
Dagmar Tamm var brorsdotter till Nils och hennes mamma Anna var god vän med Selma Lagerlöf och
Selma gjorde en novell av en berättelse, som Anna talat om. Den hette den gamla Kyrkan. Anna Tamm
hade varit på besök i Glanshammars kyrka, samtidigt som riksantikvarie Curman haft en kurs för präster
och kyrkvaktmästare om kyrkans inventarier. Han tyckte det var så märkligt att den fina Kristusbilden
från 1300-talet hade hängts ut i vapenhuset. Då reste sig några präster och hämtade krucifixet och medan
de sjöng Se, Guds lamm hängde de upp den på sin gamla plats i kyrkan. Det blev underlaget till Selmas
berättelse. 334
Fjärdingsman Lind.
Fjärdingsman Lind bodde i Lilla Hammartorpet. Han var också kassör i sjukkassan och hade skomakeri.
Han hade en kakelugn, som skulle sättas om och tjatade på Gösta Jonsson att få detta arbetet gjort. På
själva julaftonsförmiddag kom han, men då ville inte Lind.
Lind var liten till växten, men när han fick på sig uniformen och de vita handskarna växte han liksom.
Det var en snäll karl. Han skötte deklarationen åt folk. Skatten betalades i sockenstugan, där inspektor
Pettersson och förvaltare Hullberg tog emot pengarna. Asp bodde i sockenstugan, men i salen hade man
kommunalstämma. 375
Midsommarfest på Sunnerdahl.
På Sunnerdahl var Netz rektor. Där hade man underhållning på lördagskvällarna, där traktens ungdomar
var välkomna. På midsommar var det stor fest och man gav ut en tidning, som hette Midsommarlövet.
Rektor Swedelius och fru Julia var ofta där och de var goda vänner till Heidenstam, som också kom på
besök. Jussi Björling var fosterson i den Swedeliuska familjen under sin studietid. Swedelius var
idrottsman och badade hur kallt det än var. Trots att han ansågs som nykterhetsman tog han sig en knaper
efter badet. 403
2 D:\Ortsbor berättar\o27-28 Skapat den 04-11-18 05:47 Senast utskrivet 04-11-18 06:43