Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Bolinder- Dahleus - Kallhäll Bolinder hade sin fabrik på Kungsholmen, Han tyckte det var så trevligt
här ute så han byggde en liten fabrik vid Kallhäll. Han var "specialist på tändkulemotorer" Han byggde en
båt som var mycket modern, av mahogny, en smal rackare, den gjorde 20 knop. Den förde ett fruktansvärt
liv över hela fjärden. Man hörde när han åkte in till stan och när han kom hem igen. Han åkte nästa
dagligen.
Stellan och Göran Mörner (Tranbygge) "kilade stadigt" med systrarna Bolinder (3 stycken). Stellan blev
VD och Göran blev tekniker. Den senare anses vara den första som konstruerade en diskmaskin som stod
på en diskbänk, Han skapade också en handgranat, som delvis finns kvar i tjänst, han var major på sin
militära sida. Göran Mörner bodde på Tranbygge.
Bröderna ville ha hjälp av en kunnigare tekniker. och då anmälde sig Birger Dahlerus. Han var en mycket
skum person efter nutidens begrepp, han var nazist. Han var gift med en tyska och god vän med Himler,
och dolde inte alls att han var nazist.
En dag knackade han på dörren hos grevarna Mörner och talade om att de nu inte behövde komma dit
mer, för han hade köpt fabriken. Ett svårt slag för grevarna, de blev nästan utskrattade. Men de hade så fin
ställning så det gjorde inte smycket. En av grevarna hade byggt sig en villa i närheten av fabriken.
Egentligen har Dalerus betytt väldigt mycket för Kallhälls utveckling (villabebyggelsen). Claes menar att
hans betydelse har kommit i skymundan, troligen på grund av hans nazism. Samhällets största utveckling
kom således efter Bolinders tid.
Aspviks kvarn När han var barn var kvarnen mer eller mindre förfallen och försedd med ett jättestort
vattenhjul, Claes uppskattar diametern till 9 meter. Han kommer ihåg rännan som ledde vattnet till
överfallshjulet. Han såg kvarnen under rivningen. Först hade man velat behålla överfallsprincipen, under
rivningen var hjulet mer eller mindre avklätt.
Kulverten Passagerarbåten "Södra Sverige" i skärgården. gick på grund ute i Skärgarden. Med hjälp av
en rymlig tub hade en ingenjör (Waller) räknat ut att man skulle kunna laga vraket "eller någonting sådant
där". (eg. lyfta vraket, vilket också lyckades. BS) Detta väckte visst uppseende och folk tyckte det var
intressant. Claes fader (Gösta?) köpte sedan tuben. Han grävde ner den under vägen i stället.
Claes tror att han i arkivet har papper som berättar om kvarnen, kanske också fotografier, men han har
ännu inte hunnit gå igenom dem. Han skall göra det sa småningom. Eventuella handlingar har han hemma
på Frölunda.
Han kände inte till UKF. Han börjar att tala om grundläggare Johnsson när jag berättar att UKF:s kontor
finns hemma hos mig på Målarvägen i Bro, alldeles där allén från Brogård börjar. Hans mamma tyckte
mycket om grundläggare Johnsson.
Börje berättar om UKF:s verksamhet med gårdsarkiv och Svenngårdska samlingen, om universitetet som
haft studerande hos oss.
Claes (Clas) berättar att han har ganska många bilder, och att han övertagit en hel del från Bruno
Niklasson. Bruno vill hemskt gärna komma hit igen och se vad Claes har. Han säger sig vara tveksam om
vad han skall göra med det. Men han vill inte bli av med det.
Han tror att han har en bild av Aspviks kvarn, när jag åter för frågan om kvarnen på tal. Så fort han får
reda på det skall han tala om det för mig.
Fadern - Gösta af Ugglas - modern Alfhild
Denne tog avsked 1909 och började ägna sig åt Lennartsnäs. Ekonomibyggnaderna var förfallna och låg
inte där de ligger nu, de låg ner åt Körsvikshållet till. Det byggdes 4 nya stora hus, som låg i fyrkant
allihop. 1914 under krigsåren brann alltihop ner.
41 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32