17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vid Näs äng 1502. Det betraktas i dag av forskarna, som det första riktiga riksmöte, där även folket hade<br />

tillträde. Tidigare tradition har hävdat att Arboga möte 1435 varit vårt första riksmöte. Vid Näs äng<br />

skedde en förlikning mellan Sten Sture d ä och biskop Ulfsson.<br />

Stenen höggs ur ett berg vid nuvarande Tibblehuset och kördes av August Pettersson, Gunvor<br />

Blomqvists far, med häst och släde. 517<br />

Ämbetsberättelse från 1908.<br />

Agneta Allerstav <strong>berättar</strong> ur en ämbetsberättelse från 1908. I V Ryd, som var huvudförsamling bodde det<br />

793 personer, i annexförsamlingen Kungsängen 673 personer. I vardera församlingen fanns en folkskola<br />

och två småskolor. Skolgången är dock ganska ojämn, beroende på fattigdom i många hem. Syföreningen<br />

verkade i Kungsängen. De lämnade bidrag till mjölk som värmdes åt skolbarnen under vintern och bidrog<br />

också med hjälp till fattiga och sjuka. Det fanns särskilda planteringsland för att lära barnen<br />

trädgårdsskötsel. De deltog också i skogsplantering på gårdarna. Nytt småskolehus uppfördes 1905.<br />

Skolmaterialet anses nöjaktiga. Det fanns två slöjdskolor och skolan i Ryd har givit goda resultat. Det<br />

fanns 132 skolpliktiga barn i Näs församling, men bara 109 undervisades.<br />

Prästen skriver i ämbetsberättelsen att få går i kyrkan och tar nattvarden. I Ryd är det ett 30-tal, men i<br />

Näs endast fjorton personer. Han ursäktar dock befolkningen med att de behövde sin vila på helgdagen<br />

och att många familjer fick ta emot besök av släktingar från staden, som behövde komma ut på landet.<br />

Alla dop skedde i V Ryd. Om svordomssynden avtagit kan han inte avgöra, men superiet är dock mindre.<br />

Det beror på att ölförsäljningen vid Tibble Gästgiveri har upphört.<br />

De fåtaliga ungdomarna uppför sig i allmänhet bra. Under tiden 1902-1907 utgör de utomäktenskapliga<br />

barnen 8%. Dock har äktenskaplig samvaro förekommit i hälften av alla ingångna äktenskap. Hur han nu<br />

kunde veta det? 570<br />

*********************************************************************************<br />

ORTSBOR BERÄTTAR<br />

Sammandrag av ej kopierat band<br />

av Gudrun Sandén<br />

i3-A8<br />

Claes af Ugglas <strong>berättar</strong> vid ett möte med SPF i Kungsängen<br />

Ur Stockholms-Näs Hembygdsförenings arkiv<br />

UKF:s arkiv pärm i3 fil Ugglas-i3.doc Fritextsökn textfil4.dbf<br />

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

Personer: Lennart Torstensson, Wachschlager, <strong>Bro</strong>din, Lennström, Gustaf Dyrssen<br />

Orter: Näshalvön, Tuna, Berga, Barkarby, Tibble, Rotebro, Öråker, Körsvik, Kallhäll, Kungsholmen,<br />

Hamra, Frölunda, Sylta, Ålsta, Skälby, Skå-Edeby<br />

Ämnen: Kristi födelse, skärgård, tegel, järnvägen, gästgiverierna, post, tingshus, V Rydsborna,<br />

Lennartsnäsborna, kol, vattenstation, Fiat, maxfart, karosserier, grindar, torpställen, koppar, trasmattor,<br />

reseda, ringblommor, bryggor, jägaren, storjordbruk, arrendegårdar, Finska kriget, älg, rådjur, tysk hare,<br />

skogsfågel, fasaner, jaktklubb, sergeant, certifikat, landningsbana<br />

Näshalvön i tidiga år.<br />

Vid Kristi födelse stod vattnet 10 m högre och Näshalvön låg under vatten. Här var skärgård. Tuna och<br />

Berga byar låg ganska högt och är gamla. Lennart Torstensson ägde Lennartsnäs men bodde aldrig i Stora<br />

huset. Det byggdes 1787 av Wachschlager. Det har funnits tegel med initialerna L T.<br />

Järnvägen.<br />

Järnvägen kom på 1870-talet. Tidigare var man hänvisad till gästgiverierna med post och tingshus. Det<br />

fanns i Barkarby och Tibble.<br />

När järnvägen byggdes var man oense på trakten om var stationen skulle ligga. V. Rydsborna ville ha<br />

den där den ligger idag, medan Lennartsnäsborna ville ha den vid Tibble. Loken eldades med kol och för<br />

att få ånga hämtade man vatten från en vattenstation vid Stäket. Farten var 90-100 km i timmen. 120<br />

Bilen.<br />

Min mamma, som blev änka 1912, köpte en Fiat på 20 hästkrafter. Maxfarten var 40 km i timmen. Till<br />

bilen hörde två karosserier. Chaufför <strong>Bro</strong>din bytte höst och vår. Det tog 1 timme och 10 minuter att åka<br />

från Stockholm till Lennartsnäs. Mellan Rotebro och Stäket fanns två grindar. 148<br />

14 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong> 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!