Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

mjölkaffär, hjälpkår, basar, Vårbrodd, Snöljus, ägg, kottar, blåbär, lunchrast, gröt, Ryssgravsbad,
Kyrkliga Syföreningen, julkrubba, Ynglingahemmet, Skogakyrkan, hyreslägenheter, brunn, pumphus,
hoppbacke
Inga Carlbecker berättar.
1947 kom Inga Carlbecker till pojkhemmet. Berit Sundblad kom 2 år senare. Hon var brorsdotter till
Britta Vahlborg, som tillsammans med sin man Ragnar var föreståndare där.
Villa Skoga, där pojkhemmet var inrymt, byggdes under åren 1924-28, som privatbostad till
familjen Oscar Sjölander. Pojkhemmet kom dit 1939. Hemmet hade funnits sedan 1932 i Nockeby.
Verksamheten startade i början av 30-talet. Det var nödår och svår arbetslöshet då och
baptistungdomarna i Stockholms församlingarna ordnade konserter och skaffade pengar, för att hjälpa
de nödställda. De hade bespisning för de arbetslösa en gång om dagen. När tiderna blev bättre fanns
pengar kvar och man fick tips om att det skulle behövas ett pojkhem. Flickor var lättare att placera.
Pojkarna kom från hem med en ensamstående mamma och också hem med alkoholproblem. Pojkarna
vid Nockebyhemmet var under skolåldern. Den första som kom till Kungsängen var 11-12 år.
Villa Skoga såldes för 55.000 kronor och tomten friköptes för 14.700 kronor. Den var 15.000
kvadratmeter med 125 fruktträd. Pojkhemmet tog vara på alla trädgårdsprodukter.
Det bodde 20-25 pojkar där samtidigt, 4 flickor var anställda och familjen Vahlborg som var 5
personer. Det gick åt mycket mat. Över helgerna kom dessutom äldre pojkar, som varit bosatta där
tidigare och hade det som sitt hem och hälsade på. Pojkarna hjälpte till och duka och diska. Två
flickor lagade maten. På måndagarna kom två damer och hjälpte till med tvätten. Inga städade, lagade
kläder, läste läxor med pojkarna och hjälpte till där det behövdes. Inga och en flicka till bodde i huset.
140
Berit Sundblads berättelse.
Berit Sundblad var 15 år när hon började på pojkhemmet. Hennes uppgifter var att hjälpa till. Ofta
arbetade hon i den stora trädgården. Hon kokade saft och sylt och konserverade. Från början hade
man isskåp. Isstacken låg i ett skuggigt hörn av tomten. Isen togs på Ryssgraven på vintern. Det var
framförallt mjölken som måste hållas kall. Man köpte 50-literskannor från mjölkaffären.
Damerna i församlingarna i Stockholm bildade en hjälpkår och ordnade basarer. Intäkterna gick till
pojkhemmet. Damerna gjorde besök ett par gånger om året. Det kom ett 40-tal varje gång, som
stannade hela dagen och åt och drack. Det såldes tidningar, Vårbrodd och Vinterljus samt kort för att
skaffa pengar till pojkhemmet. Till påsk såldes målade ägg. Det gällde att leva billigt. Pojkarna fick
ge sig ut i skogen och plocka kottar, för att hålla värmekostnaderna nere. De måste också plocka en
liter blåbär var innan de fick gå ned till Ryssgravsbadet. De kom hem på lunchrasten och åt, ofta stekt
gröt.
Damerna i Kungsängens Kyrkliga Syförening kom någon gång i månaden och hjälpte till att laga
kläder. När det var något som skulle lagas extra fint tog skräddarhustrun fru Lindholm hem arbetet
och då blev det perfekt. Det var viktigt att det kom Kungsängenbor på besök, för att skapa förståelse
för verksamheten. Pojkarna kunde ju vara ganska busiga. De blev också ofta beskyllda för det de inte
hade gjort. 323
Ynglingahemmet.
Till jul byggdes en julkrubba. Pojkar kom tillbaka för att vara med och bygga upp krubban. De fick
stanna på pojkhemmet tills de fyllt 16 år.
Många pojkar klarade sig inte själva då, utan Vahlborg arbetade för att bygga ett hem, där de
åtminstone fick stanna tills de hade gjort lumpen. 1951 stod Ynglingahemmet färdigt. Kungsängens
baptistförsamling köpte huset av Landstinget. Det är nu hopbyggt med Skogakyrkan.
Det bodde 8 pojkar på Ynglingahemmet och ett föreståndarpar med en flicka i köket. De var helt
fristående från pojkhemmet. På övervåningen i Ynglingahemmet fanns hyreslägenheter 2 3:or och 2
1:or.
Villa Skoga hade egen brunn, men den räckte inte till utan man lade ledningar ända från
Ryssgraven. Där byggdes pumphus, som pumpade upp vattnet. Det vattnet blev ganska brunt. 1955
anlades kommunalt vatten i hela Kungsängen.
Uppsala Läns Landsting tog över verksamheten vid pojkhemmet. Senare delade Uppsala och
Stockholms Landsting på platserna.
På vintern åkte man skidor. Bortom Rankhusberget vid Fallet byggde vi en hoppbacke. 467
7 D:\Ortsbor berättar\o138 139 140 141.doc Skapat den 04-11-21 07:46 Senast utskrivet 04-11-21 08:56