Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

STOCKHOLMS-NÄS HEMBYGDSFÖRENING 1994-09-21
MINNEN FRÅN HEMBYGDEN
pärm i2:17 fil Lundborg2.doc fritextsökn textfil6.dbf
Ängeskogs utförligare renskrift
i2-17-1
"Lundborgsviken"
Märta Brandt f. Lundborg, Enköpingsvägen 7, Kungsängen.
Märta Lundborg föddes den 22/10 1917 på fastigheten Långsand, numera Enköpingsvägen nr7 i
Kungsängen. Hennes fader var Herman Lundborg, tonsättare och notskrivare, och modern var Irma
Lindedahl och det var hennes fader sadelmakaren Karl-Johan Lindedahl som först arrenderade marken
1891 och som byggde bostadshuset år 1893.
Inspelning och utskrivning av sammandrag för Hembygdsföreningens arkiv är utförd av Holger Ängeskog
21/9 1994.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Idag har Hembygdsföreningens representant nöjet få vara hemma hos Märta och Karl Brandt,
Enköpingsvägen 7 i Kungsängen, och vi ska här försöka skaffa oss en bild av fastighetsbildningen av
denna del av Kungsängen som i folkmun kallas för "Lundborgsviken".
Märtas föräldrar var Irma och Herman Lundborg. Morfar Karl-Johan Lindedahl byggde huset och
flyttade hit 1893. Då var min mamma ett år (f. 1892). Morfar kom närmast från Bro och hans yrke var
sadelmakare. Han blev medaljerad för sin yrkesskicklighet redan 29/6 1883, hans verksamhet var
betydande, bl a skötte han om seldonen för Mjölkcentralens alla hästar. Han arrenderade fastigheten
Långsand - från "Gjuteritomten" till längst in i viken, det var 1892 och året därpå var huset färdigt. Det
ser ungefär likadant ut än idag - kort från sekelskiftet - . Då gick ju vägen i plan med huset och ner mot
"Prästens villor" och korsade järnvägen i plan där det fanns bommar. I samband med vägomläggningen
med viadukt över järnvägen kom vägen 1,5 m högre utanför vårt hus och vi blev ju alldeles instängda.
Eftersom denna fastighet är en av de få som inte är ansluten till kommunalt V/A-nät används den endast
som fritidsbostad.
Tillbaka till sadelmakaren Karl-Johan Lindedahl. Han dog redan 1910, rörelsen avyttrades, men hans
verksamhet i omgivningen var påtaglig. Han anlade den stora trädgården som till stora delar är lika än
idag, där hade han fruktodlingar och även bi-odling med stora halmkupor samt betydande bärodlingar.
Han byggde huset ´där nere´ - nr 5 - han arrenderade mark på andra sidan vägen och byggde Hällbo.
Efter hans död 1910 sålde mormor Hällbo till en fabrikör som senare sålde det till Håkan Andersson från
Granhammar. Hans hustru Ellen Andersson levde där i många år.
Enköpingsvvägen 1 - där Stigeryds bodde - tillhörde Stäkets Gård och kallades för Stäksbacka. Där bodde
en skräddare Fredlund och hans hustru. Han dog i början av 1920-talet och hans hustru levde åtminstone
1923 då jag började skolan. Då bodde där också på övervåningen en kvinna vid namn Fiken - hon
kallades så -, hon var fosterbarn och skötte om den gamla gumman. Senare kom Gustav Broberg dit - han
hjälpte till i trädgårdarna.
Marianne Stigeryds fader fick enligt uppgift det gamla timmerhuset som pension av greven på Stäket och
först senare byggdes nuvarande bostad. Timmerhuset är nu upprustat till gäststuga.
Långsand bestod av två fastigheter. Den längst ner - nr 5 - var avsedd att bli morfars pensionärsbostad
men så blev det nu inte. Mormor var sömmerska och hade syflickor. Mamma sa´ att hon var
storsömmerska. Hon hade sin verksamhet i den vänstra delen av huset medan sadelmakeriet var till höger.
Mormor kom från Skråmsta i Bro (eg. Håbo-Tibble BS), ett kort visar hennes föräldrar där 1888. De var
baptister och sysslade med jordbruk.
Morfar kom från Lurbacka, Västra Ryd, där föräldrarna hade jordbruk. Hans föräldrar hade på äldre dar
skrivit på en borgensförbindelse som gjorde att de fick gå från sin gård och bodde därefter i en lägenhet
ovanför sadelmakeriet.
52 D:\Ortsbor berättar\Ortsbor berättar 8.doc Skapat den 04-11-21 10:36 Senast utskrivet 04-11-28 22:32