Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Martinsson där. Överingenjör Lundborg hade mycket med tunnelbanans tillkomst att göra och hade varit
med och planerat Slussen i Stockholm.
Daniel arbetade aktivt som kommunpolitiker i 18 år. Han var bl a ledamot av fullmäktige, ordförande i
socialnämnden och skolstyrelsen. Han har varit med och tagit många beslut om utbyggnader. Det fanns
den här tiden en planering, som siktade på 75.000 människor i området och ingen av oss förstod vidden
av detta. Det var en jobbig period och det gällde att utåt hålla på sina åsikter. Bakom kulisserna var vi
mycket goda vänner. Ett minne är, när Daniel fick en skrynklig lapp i handen vid ett möte. Där stod:
innan jag går upp och skäller ut dig, ska du veta att jag tycker precis som du.
Daniel tror att stämningen har blivit hårdare bland dagens politiker. 404
Kalle Karlsson
Intervjuare Gunvor Dahlström, Gurli Wahlström
1994-1995
Ur Seniorkvartens arkiv
Personer: Kalle Karlsson, Tura Skoglund, Julle Lundgren
Orter: Tierp, Brogård, Säbyholm, Stockholm, Barkarby flygfält
Ämnen: Pråmar, kriget, åretruntjobb, lergropar, grävmaskin, räls, matning, kalk, vatten, valsar,
munstycke, vagnar, torklada, ugnar, bränning, temperatur, spåntegel, biltransporter, driften, betong
Kalle Karlsson berättar om Tegelbruket.
Kalle är född i Tierp, medan pappan var Brobo. 7 år gammal kom Kalle till Tegelbruket i Bro och gick i
skolan vid Säbyholm. Hans lärare där var Tura Skoglund och Julle Lundgren. Varje morgon på sommaren
sprang tegelbruksbarnen ned till pråmarna, som hade kommit under natten och hälsade på pråmskepparna.
Bruket lades ned 1930 och kom igång igen så smått 1935. Kalle började 1938 och arbetade i 10 år.
Under kriget låg verksamheten nere. Sista hälften av 40-talet blev det åretruntjobb.
Leran togs i groparna uppe vid Brogård. Man grävde med maskin och lastade på vagnar, som gick på
räls. Leran bearbetades i en matningsmaskin med skruvar. Man tillsatte vatten eller kalk efter behov.
Leran valsades ut och pressades ut genom ett munstycke. Därefter skars den av i lämpliga bitar, som
sattes på vagnar och kördes till torklador. När den var lagom torr sattes stenarna i ugnen för bränning.
Transporterna skedde för hand. Man arbetade i lag om tre när stenarna sattes in i ringugnen med 18
kammare. Man eldade uppifrån. I varje kammare fick det rum 12000-14000 tegel och i hela ugnen
180000. Det tog 10-12 dagar att bränna. Temperaturen låg mellan 900-1100 grader. Den lägre
temperaturen om man brände spåntegel, som innehöll sågspån. Tegel räknas i tusental. En bränd tegelsten
vägde beroende på sort 2½ - 3½ kilo.
Till en början skedde all transport på pråmar intill kajerna i Stockholm. 1938 började bilstransporterna
komma igång. Så var det när Barkarby flygfält byggdes. Man fick teglet direkt till byggplatserna.
Tegelbruket låg vid sjön nedanför Brogård. Driften lades ned på 60-talet. Då blev det gula fasadteglet
modernt och betongen tog över. Den leran som fanns vid Brogård gav endast röd sten. Uppsala kunde
göra gult tegel. 155
Claes af Ugglas
Intervjuare Holger Ängeskog
1994-1995
Ur Seniorkvartens arkiv
Personer: Holger Ängeskog, Claes af Ugglas, Gösta af Ugglas, Alfhild Wallenberg, Bolinder, Mårten
Lindberg, Gustaf Palmstierna, soldat Fröjd
Orter: Frölunda, Rotebro, Kallhäll, Aspvik, Almare Stäket, Öråker, Göteborg, Skälby, USA, Ryssland,
Norge, Körsvik, Lillsjön
Ämnen: Skoltid, åska, skog, arbetsfördelning, torp, skomakare, estländare, bil, chaufför, grindar, Fiat,
sufflett, båtar, varor, trädgårdsprodukter, passagerare, gruva, gnejs, hederskyrkvärdar, väghållning,
grus, skjutsplikt, järnvägen, vaktmästarbostad, Hembygdsgården, lungorna, skogsnäring, flygutbildning,
gräslandningsbana, flyguppvisningar, kyrkoherden, kvarn, hjul, turbin
054
6 D:\Ortsbor berättar\o116 117.doc Skapat den 04-11-20 18:10 Senast utskrivet 04-11-21 00:12