Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

ORTSBOR BERÄTTAR
Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 51 sidan 1
av Gudrun Sandén
Lennart Hullberg, Säbyholms gård
Intervjuare Börje Sandén
1983-05-09
UKF:s arkiv Hullberg2-51-1.doc
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Personer: Oskar Johansson, Rahmstedt, Åke Södersten, Gustav Jansson, Margit Ryd, Tore Jansson,
Gösta Olsson, Åsbrink
Orter: Säbyholm, Vållen, Vållsvik, Trollstupet, Toresta, Stockholm, Göteborg, Hattbergen, Lövsta,
Kronbacka, Bro, Låssa, V Ryd, Kungsängen,
Bålsta, Negelstena, Saltvik, Gullhäll
Ämnen: vårdkase, norska soldater, rikskabel, fångstgropar, jättegrytor, urskog, vedbrand,
husbehovsvirke, centralort, kommunalhus, Regionplanekontoret, Jehanders grustäkt, dagbok
Landstinget.
Lennart har i Landstinget sett till att Säbyholm fått behålla sitt namn. Rättarbodavägen har fått tillbaka sitt
namn och kallas inte längre Hammartorpsvägen. 095
Vållen.
Namnet Vållen (Vållsvik kallas också Trollstupet) vet man inget om. Kan heta så om det legat en
vårdkase där. 142
Soldatutbildning på Toresta.
Under kriget utbildades norska soldater vid Toresta. De skulle förmodligen till England. Det var norska
legationen, som hyrde Toresta. Vi fick hjälp med höskörden vid Säbyholm av dem. Det kan finnas vissa
rester av dem i trakten. På deras övningsområde går rikstelefonkabeln Stockholm - Göteborg. Det går en
kompletterande kabel intill. 216
Häradsallmänningen.
Lennart känner inte till några fångstgropar. Jättegrytan på Hattbergen är bekant och den vid Lejondal.
Häradsallmänningen var Sveriges minsta. Förminskades till hälften, när I:1 köpte upp Lövstadelen.
Allmänningen bestod av 2 skiften. Det södra är det som ligger vid Kronbacka. Handlingarna om
allmänningen fanns i kommunarkivet. En del av allmänningen sparas till urskog. Beslutet togs på 30-talet.
Den övriga delen sköts enligt vedertagna skogsvårdsprinciper. Alla som äger mark i Bro, Låssa, V Ryd
och Kungsängen har del i allmänningen efter mantal. Det är drygt 138 mantal som årligen delar på
avkastningen. De pengar, som Lövstaskiftet gav vid försäljningen finns i en fond, som bara får användas
till markköp. Länsstyrelsen är revisor. Man har nu rensat ut en del villaägare, som var berättigade till
avkastning, då de köpt sin villatomt från jordbruksmark. Det underlättar administrationen.
Allmänningen kom till på 1600-talet. Allmänningen utökades runt år 1900 med ett kalhygge från
Gällöfsta, som såldes av Rahmstedt. Kostnaden var 30.000. Sedan nyplanterades och nu är skogen
avverkningsfärdig. När man sålde till I:1 var kostnaden 1,2 miljoner.
Vid Kronbacka fick man ta ut vedbrand och husbehovsvirke, som kronskogvaktaren delade ut. 381
Den tidiga kommunen.
Innan kommunsammanslagningen fanns det förespråkare, som menade att Bro och Låssa skulle inlämnas
i Bålsta kommun. Även en del i Håbo-Tibble och Håtuna vill det. En central fråga var vilken centralort,
som skulle dominera. Länsstyrelsen föreslog Kungsängen. Det var praktiska anstalter, som gjorde att Bro
fick kommunförvaltningen. Där fanns ett kommunalhus.
1 D:\Ortsbor berättar\o51 52 Skapat den 04-11-19 17:12 Senast utskrivet 04-11-19 21:54
51