17.12.2012 Views

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ORTSBOR BERÄTTAR<br />

Sammandrag ur UKF:s kassettband nr 80 sidan 1<br />

av Gudrun Sandén<br />

Tore Wickman, mjölnare Aske kvarn<br />

Intervjuare Johan Hedin<br />

1990-11-25<br />

Ur Johan Hedins arkiv<br />

UKF:s arkiv ToWickmA-80-1.doc<br />

------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />

80<br />

Personer: Josefsson, Sven Karlsson, Norén, Rudolf Andersson, kusken Kraft, von Essen, prins Wilhelm,<br />

Lennart Bernadotte, Post-Persson, Josef Eriksson, Fru Bergqvist, Grålle<br />

Orter: V Ryd, Tranbygge, Signhildsberg, Bålsta<br />

Ämnen: Lärpojke, damm, turbin, 50-hästare motor, ramsåg, kantverk, malning, djurfoder, rensning,<br />

betning, matning, valsstol, gröpe, malningsintyg, kommissionen, kaffe, Kronan, stat, betningsmaskin,<br />

kvicksilver, lössäd, våg, tork, provision, likvagn, lås, gångjärn, slottet, brandredskap, nattvakt, jakt,<br />

giraff, växter, hantverk, brudkrona, vapen, fester, cigaretter, lastbil, lusthus, räls, våghus, slaktdjur,<br />

mjölkflaskor, grönsaker, passagerare, kanoner, brygga, salut, Graningeverken, vägar, stenkross, traktor,<br />

Munktell, hästbindare, hässjande, spis<br />

Aske kvarn.<br />

Tore hade gått som lärpojke under den tidigare mjölnaren. Han <strong>berättar</strong> att det var fint vid kvarnen då,<br />

med en damm framför. Kvarnen drevs med en turbin. Extrahjälp hade man av en 50-hästars motor. Man<br />

reglerade vattenmängden med dammluckor och öppnade gälarna på turbinen lagom mycket. Det gick en<br />

ledning till ramsågen intill. Den hade kantklinga. Vi malde säd till djuren och rensningen började komma<br />

i början på 40-talet. Det var aldrig tal om betning.<br />

Man bar säden högst upp och lät den rinna nedåt. På mellanplanet skötte man matningen för där hade<br />

man valsstolen. Längst ned fick man passa gröpet. Under kriget skrev Edwin Hedin ut malningsintyg för<br />

25 kilo säd, men bönderna kom med 100 kilo. Det var svårt för kommissionen kom på stickprovskontroll.<br />

Man <strong>berättar</strong> om en mjölnare som fick en säck säd att mala, men när han hällde upp var det orostat kaffe.<br />

Man skilde på svart och vitt mjöl. 150<br />

Betning med kvicksilver.<br />

När Kronan köpte V Ryd försvann kunderna från de stora gårdarna. Även statlönen hade ju försvunnit, så<br />

folk behövde ju inte mala längre. Tranbygges kvarn lades ned innan Aske trots att de alltid hade vatten.<br />

Första betningsmaskinen fick man dra för hand. Man stod i källaren och betade med kvicksilver.<br />

Bönderna ville inte längre komma med säckar utan kom med säden lös. Då satte jag upp en våg och en<br />

ficka där man kunde blåsa säden upp. Vi satte in en tork också. Hustrun, Majken, passade telefon. Jag<br />

hade lön från Aske och fick provision på hur mycket jag malde. 264<br />

Nedläggningen av kvarnen, konkurs på Aske.<br />

1964 lades kvarnen ned och brändes. Josefsson var förvaltare på Aske. Även sågen brändes ned med<br />

hyvel och allt.<br />

Sven Karlsson var förvaltare på Aske efter konkursen. För att få arbete åt folket gjorde man många<br />

olika jobb bl a till kommunen. Kyrkan beställde en likvagn. Norén var arbetsledare. Jag är född på Aske<br />

och kom till smedjan som fjortonåring, hos Rudolf Andersson. Han har gjort lås och gångjärn till slottet.<br />

När Fosfatbolaget tog över brände de alla gamla vagnar som fanns och byggde om magasinet. Greve von<br />

Essen på Signhildsberg tog hand om likvagnen. 364<br />

Livet på Aske.<br />

Det fanns ett lusthus som låg på räls och kunde köras runt vartefter solen gick. Det hade färgade fönster.<br />

Ett fint våghus med plats för brandredskap fanns också.<br />

Klockan åtta på vintern och tio på sommaren blåste nattvakten i sin lur. Det var tecknet på att han börjat<br />

sin vandring. Han såg till husen och djuren under natten. Kraft var kusk och hade en stallpojke. Greven<br />

hade jägare, som bodde i Jägarvillan och höll hundar och skötte jakterna. Kraft tog körkort och körde<br />

grevens två bilar.<br />

2 D:\<strong>Ortsbor</strong> <strong>berättar</strong>\o79 80 c Skapat den 04-11-20 08:44 Senast utskrivet 04-11-20 15:18

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!