Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

Det kom dekret uppifrån hur storkommunen skulle se ut. Man planerade att delar av Håbo också skulle
höra till Upplands-Bro. Det var rivalitet mellan socknarna och mellan Håbo och oss. Upplands-Bro fick
ett försprång och vi fick hjälp från Regionplanekontoret, som uppmanade oss att sätta igång med
utbyggnad. De såg framför sig Mälarregionen, som en tättbefolkad och sammanhängande bebyggelse runt
Mälaren.
När kommunen skulle få ett namn uppstod många förslag. Häradshövding Hedin i Håtuna pläderade för
Håtuna. Gustav Jansson ville ha Bro och Åkerbrant kom med det förlösande förslaget Upplands-Bro.
Även Näs kom upp som förslag. På den tiden var det inte partitillhörigheten som var viktig i fullmäktige,
utan orttillhörigheten. Håtuna och Håbo-Tibble blev en slags utjämnare mellan rivalerna Bro och
Kungsängen. Men de kände sig åsidosatta, vilket de alltid hävdat. 175
Tidiga protokoll.
När Sven Öman kom som tjänsteman blev det ordning på protokoll och handlingar. KW vet inte var
tidigare protokoll tagit vägen. Han har inte fått några från Hedin i Håtuna, Eriksson i Hållunda eller
Fritjof Pettersson i V Ryd. Det har upprättats ett arkiv i Kungsängen. 212
KW:s tidigare verksamhet, sammanträdeslokaler, service.
Facket och arbetarrörelsen har tagit all min tid. Jag började i Södertälje och fortsatte i Hallstavik och
Roslagen.
I Bro fanns kommunalhus. I Kungsängen höll man till i huset med läkarmottagning och barnmorska.
Annars utnyttjades skolorna till sammanträdeslokaler. När barnmorskan spelade piano under
sammanträdena kvirrade gubbarna.
I Kungsängen bestod servicen av två affärer. Konsum hade köpt tomt bortom Mårten Lindberg, men
den blev aldrig bebyggd. När vi skulle leta efter plats för vattenledning råkade Ture Jansson och jag köra
spettet rätt genom telefonkabeln till Göteborg.
Mårten Lindberg hade mjölkaffär. Man räknade med att 100 hushåll skulle klara en butik. 300
Arbetsplatser och byggnation i Kungsängen.
Den enda större arbetsplatsen i Kungsängen var gjuteriet. Det grundades 1903 av familjen Ryd. Trots att
det funnits mark här har det aldrig blivit arbetsplatser. Det kan bero på att välbesuttna Stockholmare ville
ha fritidshus efter sjön. Den enda bebyggelsen i Kungsängen på 40-talet låg vid stranden och kring
knektstugan. Skoga och Lillskoga låg ensamt i tallskogen. Det fanns 360 innevånare i socknen.
Gösta Lundborg var förste statsingenjör i Stockholm och var pappa till bl a Slussen. Han byggde en
villa invid Ryssgraven. Han var med i fullmäktige. Hans bror och son bor intill.
Det fanns ett hus vid Näckudden. 402
Service i Bro, fattigvård, sjukstugan.
När jag kom till Bro var det den livligare delen av kommunen. Grill hade manufakturaffär. Mejeriet var
nedlagt, men bageriet fanns kvar. Viktor Jonssons affär var välförsedd och under några år fanns järnaffär.
Bankhuset byggdes i början av 1950. Brandstationen fanns och fick ett torn. Där hade vi servisbilen.
Som fattigvårdsstyrelseordförande har jag varit med om det mesta. Folk var hunsade på de stora
gårdarna och jag, som kom från Södertäljetrakten tyckte de var efterblivna i Uppland. De stora godsen var
förslavande för folket. Börje berättar om de dåliga förhållandena 1926 och Nathan Söderbloms visitation.
Det hade varit ännu sämre under 10-talet. Redan 1818 skrev prästen i V Ryd och förfasade sig över
förhållandena för folket. Det fanns inte en enda självägande bonde i Bro Härad.
General Dyrssen gav bort sjukstugan till kommunen, men när han fick se en sophög utanför huset tog
han tillbaka gåvan. Jag fick påverka honom att ta tillbaka sitt beslut och vi fick några dagar på oss att
städa och sedan skulle han inspektera. Vi fick tillbaks gåvobrevet. Där blev sedan pensionärsbostäder.
Barkman på Lennartsnäs skötte ombyggnaden och han var van att snåla.
På Urfjäll bodde grevinnan Piper och hennes allt i allo Lindström, som bodde i Dunderhus. Sven
Beckman hade haft järnhandel i Högnäs innan han byggde i Kungsängen. Han verkade i
Hembygdsföreningen liksom Svenngård. 543
Musikskolan.
Lasse Lindblom såg till att kommunen fick Musikskola. 586
3 D:\Ortsbor berättar\o44 Skapat den 04-11-19 16:42 Senast utskrivet 04-11-19 21:49