Ortsbor berättar - Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut

En augustikväll 1935 cyklade jag förbi Bro kyrka och fick se att det lyste i Sparreska gravkoret. När jag
berättade det för grundläggare Gösta Jonsson sa han att det är muraren från Västra Ryd, som arbetar där.
Han ligger där om nätterna. Vi hälsade på honom och han satt och åt smörgås och drack mjölk. Jag
frågade hur han vågade sova i ett gravkor, men han svarade, att det här ar det säkraste stället i hela
socknen, för hit törs ingen gå. Min far arbetade åt landshövdingen, som ligger i sin porfyrkista och vi har
inge otalt med varandra. Då sa Gösta att alla tokskallar kommer från Västra Ryd. Man sa så i socknarna.
Erik berättar så om Ekshäringen som löste korsord. Ett djur med två bokstäver. Ja inte kan de va koa och
inte soa, det måste vara en ap. 345
Kattrumpan, Tetorp.
Grundläggaren var en fantastisk person om han låtit bli spriten. han kunde om djur och natur och historia.
Vi gjorde utflykter tillsammans. Vi gick förbi Tetorp och kom till Kattrumpan, där bodde en familj
Hedström, som sedan flyttade till Ådövägen. 397
Sandells affär i Säbyholm och fjärdingsman Lind.
Sandells affär fanns 1930 och där var stor kommers med alla sommargäster. Fjärdingsman Lind ville ha
en kakelugn omsatt och grundläggaren lovade komma gång på gång. Han kom på julafton.
Det fanns en gubbe och gumma i Säbyholm, som sålde fisk från sin släde. En dag var det otroligt halt i
Hammartorpsbacken och fjärdingsman Lind som bodde i Lilla Hammartorpet skulle hjälpa paret ned för
backen. Man spände ifrån hästen och Lind tog skaklarna och det bar iväg nedför backen. Lind kunde inte
hålla emot utan alltsammans stjälpte och det låg strömming i hela diket. Lind skötte sjukkassan och hade
biodling. 439
Kyrkvaktmästare Asp.
Det fanns en kyrkvaktmästare i Bro kyrka, som hette Asp. Han var gammal soldat och en redig karl, men
han svor så förfärligt. Hans gumma var liten och rund och glad. De arbetade alltid tillsammans. När
gubben grävde en grav satt gumman bredvid och stickade. När man mötte honom kunde han säga: Har ni
hört att det där fanskapet är dö. Undrar hur lång han va tro, om han va tre alnar. Han stod och plirade över
glasögonen och man tänkte att nu står han och tar mått. Han trampade också orgeln. En gång hade
kantorn fått påökt och då gick Asp till kyrkoherde Elg och sa att det ville han också ha. Men det är väl
skillnad med kantorn, som spelar, menade Elg. Vad är det för skillnad, jag pumpar in luften och kantorn
släpper ut den. Asp bodde i sockenstugan vid Bro kyrka. 474
Sparre och Lewenhaupt.
Greve Sparre på Brogård och Greve Lewenhaupt på Aske kom aldrig överens. På middagar deklamerade
Lewenhaupt Fritjofs Saga och Sparre Fänrik Stål. Nora var husföreståndarinna på Brogård, sedan greven
blivit änkling. En dag sa greven att han ville ha middag för 25 personer. Nora vet vilka som skall bjudas,
men jag kan få se listan. När Nora visade vilka som var bjudna sa greven: Men har Nora bjudit
Askegreven, honom tycker jag inte om. Då får Nora ringa återbud. Det gör jag inte, sa Nora, det får
greven göra själv. Då ringde han upp och sa att han fått ett problem. Vi har ju bjudit till middag 25
personer, men jag har bara 24 stolar, kan du bli hemma du. Nej, sa Askegreven jag tar stol med mig själv
jag.
Prins Wilhelms son Lennart och hans hustru Karin Nissvant var ofta gäster på Aske och Signhildsberg.
Askegreven var i Afrika tillsammans med Prins Wilhelm och jagade lejon och pengarna tog slut. Då skrev
han hem att nu fick man hugga ned skogen och sälja och det gjordes.
Sedan visade han ljusbilder från sina resor och berättade. En gång var han i gamla skolan, som nu är
riven. På första bänken satt Elgs och alla var mycket förtjusta i föredraget. Elg reste sig dock och tackade
med orden: Hoppas det du berättat är sant. Då svarade Askegreven: Kunna dessa bilder ljuga
. 536
Lundberg och Lump-Gustav.
Hos Gösta Jonssons far bodde en gubbe, som hette Lundberg, men när han var full kallade han sig
Kejsaren. En dag hittade Elg honom i diket och då sa gubbe: Vem ruskar på mej. Det är Elg. Jaså skogen
stolta djur.
I Lilla Kvista bodde en gubbe som kallades Lump-Gustav. Han köpte in och sålde saker i andra hand
och folk kom och köpte allt möjligt av honom. Han hade så många katter att det gick åt 1 liter mjölk om
dagen till katterna.