Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

20 Utmaningar . . . . . Statens IT-strategi Föränderliga servicebehov och förväntningar Öppen och tillförlitlig förvaltning Globalisering, EU-integration Produktivitet Allt äldre befolkning, pensioneringar i personalen Regional obalans Tryggande av kontinuerlig verksamhet Strategiska riktlinjer Utvecklingsprogram Spetsprojekt Nöjda kunder flexibla tjänster Effektiv, säker nätverksinriktad förvaltning . Kundinriktade elektroniska tjänster . Interoperabilitet . Gemensamma datasystem . Enhetliga basdatatekniktjänster . Datasäkerhet . Identifiering av medborgare och företag . Plattform för elektroniska tjänster . Gemensamma arkitekturer . Gränssnitt för grunddatalager . Ekonomi- och personalförvaltning . Dokumenthantering och arkiv . Gemensam, säker datakommunikationslösning . E-post, kalender . Definition av datasäkerhatsnivåer . Hantering av projektportföljen Ekonomistyrning Vid genomförandet av strategin har man i synnerhet koncentrerat sig på att bygga upp gemensamma koncerntjänster. För att skilja den strategiska styrningen från tjänsteproduktionen har man alltmer övergått till beställar-utförarmodellen. Statsförvaltningens IT-servicecentral (VIP) började i början av 2009 producera tjänster enligt it-strategin som en del av Statskontoret. Dessutom är it-servicecentraler verksamma inom förvaltningsområdena. IT-servicecentralerna inom förvaltningsområdena har inrättats genom att den personal som nu arbetar med tjänsteproduktion och uppgifterna koncentrerats till en enda organisation. Arbetsfördelningen mellan förvaltningsområdena och den gemensamma servicecentralen inom statsförvaltningen är inte ännu klar. Målet är att tjänster som är gemensamma för alla produceras vid VIP och att servicecentralerna inom förvaltningsområdena koncentrerar sig på att stödja sina kunders kärnverksamhet. Ett mål för statens IT-strategi var att stärka styrningen av it-verksamheten inom förvaltningsområdena. Styrningen av it-verksamheten bör vara en del av styrningen av den förvaltning som lyder under ministerierna. Den bör stödja utvecklandet av verksamheten och strategier inom förvaltningsområdet. Detta har legat på varje ministeriums ansvar. Utgångspunkterna för en centraliserad styrning har varit olika. Inom t.ex. justitieministeriets och miljöministeriets förvaltningsområden har styrningen och tjänsteproduktionen varit centraliserad. Styrningen inom finansministeriets och social- och hälsovårdsministeriets egna förvaltningsområden har varit svagare. Utgångsskillnaderna förklaras av strukturen på den allmänna styrningen av förvaltningsområdena samt .
av ämbetsverksstrukturen. Alla förvaltningsområden har intensifierat sin styrning. Modellerna och metoderna för styrningen har anpassats till varje förvaltningsområdes arbetssätt. Vid arbets- och näringsministeriet som grundades vid ingången av 2008 inrättades en koncernstyrningsfunktion, där ett centralt verksamhetsområde är styrningen av it-verksamheten. Vid inrikesministeriet har man åter klarare övergått till beställar-utförarmodellen. För att ge förvaltningsområdet och säkerhetsmyndigheterna ett mera omfattande stöd har it-servicecentralen HALTIK inrättats. Inom finansministeriets förvaltningsområde intensifierar ämbetsverken sitt samarbete under ministeriets styrning. Inom försvarsförvaltningen genomförde försvarsmakten 2004–2009 åtgärder för en rationalisering av åtgärder inom informationsförvaltningen (TIERA) för att effektivisera upphandlingen, produktionen och utvecklandet av tjänster. Utvecklandet och produktionen samt upphandlingen av it-tjänster gemensamt för alla försvarsgrenar inom försvarsmakten centraliserades 2007 till Centralen för försvarsmaktens ledarskapssystem, som lyder under huvudstaben. År 2006 inrättades vid inrikesministeriet KommunIT-verksamheten för koordineringen av it-samarbetet i kommunerna. Interoperabiliteten mellan verksamhetsmodeller och informationssystem som stöder verksamhet som bedrivs av aktörer inom den kommunala verksamheten och på olika nivåer i verksamheten är grundförutsättningen för att smidiga servicekedjor ska kunna bildas. Främjandet av interoperabiliteten är indelat i tre delhelheter: 1) utvecklandet av gemensamma arkitekturriktlinjer och -metoder, 2) rekommendations- och standardiseringsverksamhet, 3) serviceutvecklande på basis av riktlinjer och rekommendationer. När det gäller arkitekturriktlinjerna har KommunIT tillsammans med de stora städerna definierat en gemensam målbild för en servicecentrerad arkitektur inom den kommunala sektorn (SOA) och för teknologiriktlinjer samt för den kommunala sektorn bildat verktyg för planering, utveckling och beskrivning av arkitekturerna i ValtIT för att åstadkomma ett gemensamt språk mellan dem som utvecklar verksamheten och dem som förverkligar lösningarna. 2.1 Internationella jämförelser och nationella åtgärder Europeiska unionen har utvecklat en internationellt erkänd modell för analys av 20 centrala tjänster inom den elektroniska förvaltningen (12 som riktar sig till medborgarna och 8 som riktar sig till företag) med tre indikatorer. Den beskriver utvecklingen i varje land i arbetet för att få ut alla tjänster på nätet. 21
Page 1: Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5: FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7: 4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 8 and 9: 8 genomföra detta inrättades båd
Page 10 and 11: 10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13: 12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15: 14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17: 16 För att trygga tillgången på
Page 19: 2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 23: E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27: 26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29: 28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31: 30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33: 32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35: 34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38: 4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40: Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42: Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44: av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46: SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59: 58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61: 60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63: 62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65: 64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67: 66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69: 68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71:
70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73:
72 nader och anknytande reducerat b
Page 74 and 75:
74 5.2.2 Styrningen av statens info
Page 76 and 77:
76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 78 and 79:
78 bättras. Bland de teman som ing
Page 80 and 81:
80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83:
82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85:
84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 86 and 87:
86 forskningsprogram stärks. Deleg
Page 88 and 89:
88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91:
90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93:
92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95:
94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97:
96 företrädare för finansministe
Page 98 and 99:
98 De anknytande projekten för att
Page 100 and 101:
100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103:
102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105:
104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107:
106
Page 108 and 109:
108 distrikten för den statliga lo
Page 110:
FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?