Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

78 bättras. Bland de teman som ingår kan resultatstyrning, författningsstyrning, informationsstyrning, utvecklingsstyrning och styrelse- och direktionsarbete nämnas. Aktörerna inom ANM-koncernen är uppdelade i fyra grupper beroende på vilket styrgrepp ministeriet har om dem. Målet är att allokera ministeriets resurser så effektivt som möjligt på styruppdraget. Dessutom spelar gemensam praxis en viktig roll för ministeriets kompetens och vidareutvecklingen av modellen för koncernstyrning. Genom kvantitativa och kvalitativa bedömningar undersöks det hur koncernens riktlinjer fullföljs. En utfallsbedömning sammanställs i slutet av varje år innan den nya koncernstrategin läggs upp. Utfallet bedöms också i ministeriets bokslutsställningstagande om koncernresultatet. Ministeriet har startat ett projekt för att införa effektivitetsbedömning på koncernnivå senast i slutet av 2009. Syftet är att ta reda på hur bra ANM-koncernen lyckas uppfylla sina samhälleliga effektivitetsmål. Tanken är att det samlade resultatet av åtgärderna inom koncernen ska bestå av det totala resultatet av alla enskilda åtgärder. Med resultaten vill man säkerställa att hela koncernen och dess aktörer på planerat sätt koncentrerar sig på sin kärnkompetens och nyttiggör kompetensen inom alla delar i koncernen. 5.2.6 Statens servicecentraler För att tillhandahålla koncerntjänster har staten inom ekonomi- och personalförvaltningen och it-tjänster infört en modell med servicecentraler. De är statliga ämbetsverk med produktifierade tjänster, samordnade produktionsprocesser och informationsteknik som stöder verksamheten. I dagsläget finns det tre statliga it-servicecentraler och fem servicecentraler för ekonomi- och personalförvaltningen. Justitieförvaltningens datateknikcentral startade 2006 och förvaltningens datateknikcentral inom inrikesministeriets förvaltningsområde 2008. Statens IT-servicecentral (VIP) finns vid Statskontoret och tillhandahåller gemensamma it-tjänster för statsförvaltningen. Verksamheten startade 2009. Från och med 2010 kommer servicecentralerna inom justitieförvaltningen, inrikesförvaltningen, försvarsförvaltningen och finansministeriets förvaltningsområde att ingå i en enda servicecentral, Palkeet, inom finansministeriets förvaltningsområde. I anknytning till universitetsreformen bolagiseras universitetens servicecentral Certia inom undervisningsministeriets förvaltningsområde. Statens ekonomi- och personalförvaltning har stärkts genom att nya ämbetsverk och inrättningar har gått in för kunder, serviceproduktionen har permanentats och gemensamma processer och tjänster har tagits fram. Målet var att alla ämbetsverk oberoende av förvaltningsområde inom 2009 skulle ha getts möjlighet att anlita servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning
och utnyttja deras processer och informationssystem. Vid utgången av 2008 var ungefär 68 % av ämbetsverken kunder vid servicecentralerna och mätt i antalet anställda anlitades de gemensamma processerna av en ungefär lika stor procentandel av ämbetsverken. Statskontorets program Kieku avslutades 2008. Då hade den totala produktiviteten inom ekonomiförvaltningen förbättrats med cirka 13 % jämfört med utgångsläget (2003) och den totala produktiviteten inom löne- och arvodesräkningen med ungefär 29 %. Statskontoret bedömer att behovet av arbetskraft har minskat med cirka 500 årsverken sedan 2003 tack vare reformen av ekonomi- och personalförvaltningen. Statskontoret har upphandlat ett gemensamt informationssystem och en gemensam integrationslösning (Kieku) för statens ekonomi- och personalförvaltning och startat ett förstudieprojekt. Enligt de nuvarande planerna infaller pilotprojektet och den första introduktionen i början av 2010-talet. 5.2.7 Statens fastighetsförvaltning och arbetslokaler Statens kostnader för arbetslokaler uppgick till nästan 770 miljoner euro 2004. Omvärldsförändringar, omorganiseringar och färre anställda kräver större flexibilitet i lokalanvändningen. Statens fastighetsförvaltning och fastighetstjänster har sammanförts och effektiverats genom att fastigheter som staten behöver permanent gradvis har förts över till Senatfastigheter. Merparten av överföringarna har redan genomförts, bland annat i ett sista steg merparten av fastighetsförmögenheten i gränsbevakningsväsendets besittning. De områden som den statliga banförvaltningen inte längre behöver i Mellersta Böle har förts över till Senatfastigheter och ska enligt ett avtal mellan staten och Helsingfors stad till bostads- och arbetslokalbyggande för att integrera samhällsstrukturen i regionen. Vid universitetsreformen lyfts statens universitetsfastigheter över till tre universitetsfastighetsbolag. En uppdatering av statens fastighetsstrategi från 1998 har kommit i gång. Den tidigare strategin kunde genomföras med framgång och de primära målen nåddes. Målet med uppdateringen är att säkerställa att statens fastighetsförmögenhet förvaltas och sköts effektivt och med hänsyn till statens helhetsintresse för att därmed stödja en hållbar statsekonomi i ett strängt ekonomiskt läge. I överensstämmelse med finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer från i våras kommer statsförvaltningen att köpa in och centralt införa ett informationssystem för lokalförvaltningen. Målet är att bygga upp ett samordnat informationsunderlag för ämbetsverken, ministerierna och koncernerna och därmed möjliggöra bättre planering av lokalanvändningen och bättre uppföljning och analys av kostnadseffektiviteten. Satsningarna på bättre arbetsmiljö vid ämbetsverken och inrättningarna har fortsatt i överensstämmelse med statens lokalstrategi från 2005. 79
Page 1:
Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5:
FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7:
4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 8 and 9:
8 genomföra detta inrättades båd
Page 10 and 11:
10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13:
12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15:
14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17:
16 För att trygga tillgången på
Page 19 and 20:
2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 21 and 22:
av ämbetsverksstrukturen. Alla fö
Page 23:
E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27:
26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29: 28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31: 30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33: 32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35: 34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38: 4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40: Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42: Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44: av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46: SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59: 58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61: 60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63: 62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65: 64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67: 66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69: 68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71: 70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73: 72 nader och anknytande reducerat b
Page 74 and 75: 74 5.2.2 Styrningen av statens info
Page 76 and 77: 76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 80 and 81: 80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83: 82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85: 84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 86 and 87: 86 forskningsprogram stärks. Deleg
Page 88 and 89: 88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91: 90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93: 92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95: 94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97: 96 företrädare för finansministe
Page 98 and 99: 98 De anknytande projekten för att
Page 100 and 101: 100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103: 102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105: 104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107: 106
Page 108 and 109: 108 distrikten för den statliga lo
Page 110: FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?