Bättre service - effektivare förvaltning

motvikt till resursbefogenheterna förväntades ämbetsverken förbinda sig att
uppfylla resultatmålen. Genom samtal med respektive ministerium och påföljande
resultatkontrakt lades resultatmålen för ämbetsverken fast.
Den första mer omfattande utvärderingen av resultatstyrningen gjordes i
början av 2000-talet. En viktig iakttagelse var då att ministeriernas resultatstyrningsroll
var outvecklad. Det kom framför allt fram i att ministerierna i resultatöverläggningarna
inte lade fram tydliga samhälleliga effektivitetsmål som
ämbetsverken skulle styra sin verksamhet mot. Under årens lopp hade ämbetsverken
tagit fram en lång rad metoder baserade på nyckeltal för att lägga upp
och följa upp sina resultatmål. De ämbetsverksorienterade målen räckte emellertid
inte till för att tillgodose det behov av information om de samhälleliga
effektivitetsmål och måluppfyllelsen som riksdagen uttryckte önskemål om.
I reformen 2004 ålades ministerierna att inom sina samhällspolitiska
ansvarsområden formulera effektivitetsmål och rapportera måluppfyllelsen
i regeringens bokslutsberättelse. Ministeriernas effektivitetsmål publiceras i
komprimerad form i motiven till huvudtitlarna och kapitlen i statsbudgeten.
De operativa resultatmål som ämbetsverken svarar för presenteras i motiven
till momenten. För att stärka styrgreppet ålades ministerierna att lämna ett
offentligt ställningstagande om vilka åtgärder rapporten kräver visavi resultatkontrakten.
När riksdagen antog verksamhetsberättelsen från Statens revisionsverk för
finansåret 2006 förutsatte den samtidigt att regeringen vidtar åtgärder för att
utvärdera statens resultatstyrning och reformen av redovisningsskyldigheten.
Följaktligen gjorde avdelningen av förvaltningsutveckling, budgetavdelningen
och finanscontrollerfunktionen vid finansministeriet gemensam sak och
genomförde en förundersökning om hur utvärderingsprojektet skulle utformas
och genomföras. Undersökningen bestod av intervjuer med utvalda tjänstemän
vid ministerierna och i ledande ställning vid ämbetsverken.
Utifrån förundersökningen startade finansministeriet i mars 2009 ett projekt
för utvärdering av resultatstyrningen som ska utmynna i ledningsbeslut
om hur resultatstyrningen ska utvecklas. Projektet ska analysera den befintliga
resultatstyrningen i tre perspektiv: finanspolitiken, den offentliga tjänsteproduktionen
och sektorsövergripande målformulering och måluppfyllelse.
Samtidigt bedöms resultatstyrningens förhållande till övriga styrsystem som
ett led i koncernstyrningen och ur samtliga tre perspektiv. Också de största
uppkommande nya frågorna inom resultatstyrningen kommer att behandlas
och utvecklingsförslag att läggas fram. Mandattiden löper ut i september 2010.
Bland ministerierna har till exempel social- och hälsovårdsministeriet infört
kontraktspraxis enligt det så kallade resultatprismat med angivna resultatmål.
Genom rationalisering av resultatstyrningsprocessen kan ministeriet strömlinjeforma
kontraktsupplägget internt. Vid sidan av administrativa förbättringar
vidareutvecklar ministeriet effektivitetsindikatorerna tillsammans med Statistikcentralen.
Planerings- och uppföljningsprocesserna vid kommunikations-
81