Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

98 De anknytande projekten för att stärka styrningen och interoperabiliteten i it-verksamheten inom den offentliga förvaltningen startade i november 2009. De har kopplingar till principerna och styrmedlen för statens koncernrelaterade it-verksamhet, den kommande utvärderingen av statens viktigaste it-projekt, beredningen av lagstiftningen om interoperabilitet i den offentliga förvaltningen och en kommande organisation för operativ produktion och administration av gemensamma it-lösningar i den offentliga förvaltningen. Under 2009 får förvaltningsområdena anvisningar för hur de ska lägga upp planerna för e-tjänsterna. Ledningsgruppen för SADe består av företrädare för ministerierna, Folkpensionsanstalten, Sitra, Tekes och den kommunala sektorn. En lägesrapport och nödvändiga nya riktlinjer kommer att behandlas i regeringens finanspolitiska ministerutskott i februari 2010. 6.4.2 Elektronisk ärendehantering inom förvaltningsområdena Större satsningar på elektronisk ärendehantering har länge varit ett av de viktigaste målen inom den offentliga sektorn. Målet har varit dels att förbättra den förvaltningsinterna effektiviteten, dels att minska kundernas administrativa börda. Framstegen har gått långsamt eftersom systemen är gammalmodiga, förvaltningen saknar kompetens, resurserna är begränsade och itverksamheten inte är integrerad i den övriga verksamheten. Trots detta har e-tjänsterna hela tiden blivit fler och används av allt fler. Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde har ämbetsverken och inrättningarna, bland annat Kommunikationsverket, fordonsförvaltningscentralen AKE, Vägförvaltningen och Sjöfartsverket, satsat på att utveckla sina e-tjänster. Det finns dels elektronisk ärendehantering, dels mervärdestjänster. För kommunikationsministeriet är det ett viktigt mål att tjänsterna finns tillgängliga på ett ställe i en elektronisk miljö. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har utvecklat den elektroniska ärendehanteringen med utgångspunkt i sin strategi för webbtjänster 2004–2008. Satsningar på e-tjänster har gjorts av bland annat Landsbygdsverket, skogscentralerna och lantmäteriverket. Ministeriet och merparten av förvaltningsområdet har anslutit sig till Statskontorets servicecentral i fråga om ekonomi- och personalförvaltningen. Justitieministeriets förvaltningsområde har satsat på elektronisk ärendehantering bland annat mellan utsökningsväsendet och brottspåföljdsmyndigheterna. Pilotprojektet för elektronisk röstning vid kommunalvalet 2008 visade att det krävs en del utvecklingsåtgärder. Hur projektet ska fortsätta bestäms 2009. Undervisningsministeriets förvaltningsområde har tjänster för elektronisk ärendehantering, till exempel gemensam ansökning till universiteten och till yrkeshögskolorna. Vidare håller hela förvaltningsområdet på att införa basal
elektronisk ärendehantering (SALAMA). De första processerna som man kommer att satsa på är handläggning av statsunderstöd och tillstånd för att anordna yrkesutbildning. Ämbetsverken får hjälp med att i sin interna verksamhet och i samarbetet med andra verk införa elektronisk ärendehantering och förvaltning över hela linjen. Ministeriet och ämbetsverken, i ett första steg Utbildningsstyrelsen, Museiverket, centralkommissionen för konst och de regionala kostkommissionerna, behöver inte längre ta emot, hantera, distribuera eller arkivera parallellt material på papper och elektroniskt och inför huvudsakligen elektroniska processer i administrativt material. Försvarsministeriets förvaltningsområde undersökte 2007 potentiella behov av elektronisk ärendehantering. Utifrån resultatet kommer åtgärder att vidtas för att effektivisera bland annat handläggningen av frågor från värnpliktiga inom försvarsmakten och införa databehandling till stöd för förvaltningsinterna processer. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde är målet i strategin för informationsförvaltningen att alla avdelningar och ämbetsverk ska engageras i arbetet för att utveckla webbtjänsterna och den elektroniska ärendehanteringen. Tanken är att alla tjänster med stor volym ska tillhandahållas elektroniskt under planperioden. Varje ämbetsverk och inrättning kommer att satsa på webbtjänster för de tio tjänster som har den största volymen. Därutöver är målet att införa tio nya interaktiva elektroniska tjänster på nätet senast 2011. Inrikesministeriet vill stärka säkerheten och öka synligheten genom att säkerhets- och migrationsmyndigheterna är virtuellt närvarande på nätet och genom att skapa mekanismer och tekniska verktyg för att förbättra webbanvändarnas säkerhet och öka ansvarsfull användning av Internet. Ända sedan 2003 har interoperabiliteten i datasystemen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde utvecklats inom ramen för det nationella hälsovårdsprojektet. Lagar om elektronisk behandling av klientuppgifter och om elektroniska recept trädde i kraft 2007 och övergångperioden tar slut den 1 april 2011. Lagen anger vem som har det nationella ansvaret för att utveckla informationssystem för hälso- och sjukvården och ålägger organisationerna inom hälso- och sjukvården att gå med i det nationella informationssystemet (KanTa) under övergångsperioden. Tjänsterna i KanTa (e-arkiv och e-recept) tillhandahåller uppgifter i realtid och säkert i en vårdsituation och arkiverar journalerna elektroniskt. FPA svarar för uppbyggnaden och underhållet av tjänsterna i KanTa. Kommunförbundet har fått ett projektkontor som samfinansieras av ministeriet (50 %) och sjukvårdsdistrikten. Kontoret ska samordna och styra introduktionen av tjänster. Receptcentret är klart och håller på att testas. Arkivtjänsten håller på att bli klar. Inom förvaltningsområdet är det Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården som står för den elektroniska certifikattjänsten. Arbets- och näringsministeriet har en it-strategi 2009–2015 som innefattar hela förvaltningsområdet. Ministeriet utvecklar den elektroniska ärendehan- 99
Page 1:
Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5:
FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7:
4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 8 and 9:
8 genomföra detta inrättades båd
Page 10 and 11:
10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13:
12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15:
14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17:
16 För att trygga tillgången på
Page 19 and 20:
2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 21 and 22:
av ämbetsverksstrukturen. Alla fö
Page 23:
E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27:
26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29:
28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31:
30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33:
32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35:
34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38:
4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40:
Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42:
Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44:
av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46:
SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59: 58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61: 60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63: 62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65: 64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67: 66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69: 68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71: 70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73: 72 nader och anknytande reducerat b
Page 74 and 75: 74 5.2.2 Styrningen av statens info
Page 76 and 77: 76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 78 and 79: 78 bättras. Bland de teman som ing
Page 80 and 81: 80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83: 82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85: 84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 86 and 87: 86 forskningsprogram stärks. Deleg
Page 88 and 89: 88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91: 90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93: 92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95: 94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97: 96 företrädare för finansministe
Page 100 and 101: 100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103: 102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105: 104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107: 106
Page 108 and 109: 108 distrikten för den statliga lo
Page 110: FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?