Bättre service - effektivare förvaltning

80
5.2.8 Statens upphandlingsverksamhet
Enligt statens affärsbokföring uppgick statens upphandling 2008 till totalt 4
358 miljoner euro. Vid sidan av kostnaderna för arbetskraft är upphandlingarna
den största kostnadsposten. Utgifterna minskade med ungefär 3,4 % jämfört
med 2007.
En ökande del av statens upphandlingar sköts via ramavtal som inköpscentralen
förhandlar fram. Gemensam upphandling har ökat i betydande grad
först de senaste åren. Det beror delvis på lagstiftningen från 2006 som föreskriver
att vissa varor och tjänster inom statsförvaltningen måste konkurrensutsättas
centralt.
Avtalen för central konkurrensutsättning blir fler och 2008 stod de för cirka
460 miljoner euro. Den snabba ökningen av ramavtal kan förklaras med att upphandlingarna
har lyckats bra, att avtalen har bra relation mellan pris och kvalitet,
att upphandling är lätt att anlita och att statens upphandlingsverksamhet
och koncernstyrningen av upphandlingarna har setts över.
Våren 2008 blev en undersökning om besparingarna med central upphandling
klar. Den gjordes på uppdrag av finansministeriet och visar att staten 2006
sparade 95 miljoner euro tack vare den centrala upphandlingsmodellen. De
årliga besparingarna är ungefär 20 % jämfört med en decentraliserad modell.
Redan i flera år har upphandlingsverksamheten varit ett av utvecklingsobjekten
i statens produktivitetsprogram. Inte bara utbyggd centraliserad konkurrensutsättning
har medverkat till effektivare upphandling utan också samordnade
upphandlingsmetoder och elektronisk upphandlingsannonsering har
bidragit. Verksamheten vid Handel Ab har utvecklats och bolagets roll som
icke-vinstdrivande expert på offentlig upphandling har stärkts.
Statskontoret köpte 2007 in ett system för beställningshantering i hela statsförvaltningen
och arbetet med att förbättra systemet har fortsatt. År 2008 blev
statens resestrategi klar och den syftar till att öka produktiviteten i resehanteringen,
hjälpa ämbetsverken att hantera sitt resande och minska både kostnaderna
och utsläppen genom att resor ersätts med bland annat videokonferenser.
Samma år sågs statens upphandlingsstrategi över.
5.3 Utveckling av resultatstyrningen
Resultatstyrningen startade som modell för styrningen av offentliga tjänster
genom att principbeslut som statsrådet fattade för tjugo år sedan. Reformen
startade i början av 1990-talet som ett pilotprojekt och avancerade successivt
mot en reform av ekonomistyrningen och budgetstrukturen fram till 1995.
De många och detaljerade utgiftsmomenten för ämbetsverken slogs ihop till
omkostnadsmoment för varje ämbetsverk och rätten att besluta om användningen
fördes i stor utsträckning över på ledningen för ämbetsverken. Som