Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

86 forskningsprogram stärks. Delegationen biträder forsknings- och innovationsrådet i arbetet med att sammanställa handlingsprogram för omstruktureringar av sektorsforskningen. Programmet bygger på förslag som ministerierna lämnade in senast den 31 oktober 2009 och kommer att ingå i rådets linjerapport 2010 och är ett led i en omstrukturering av det offentliga forskningssystemet. Under ledning av den nya delegationen startade dessutom ett samarbete mellan ministerierna och universiteten för att analysera forskningen vid forskningsinstituten. Målet är att undanröja överlappningar och stärka forskningsinstitutens och universitetens kärnverksamheter. Analysen och nödvändiga utredningar görs 2010. 5.6 Nätverksbaserad it-utveckling i kommunerna År 2006 fick inrikesministeriet enheten KommunIT. Vid ministeriereformen 2008 flyttades avdelningen till avdelningen för förvaltningsutveckling vid finansministeriet. Målet med enheten är med hjälp av informations- och kommunikationsteknik ta fram nationellt interoperabla, kundorienterade och effektiva tjänster och tjänstepaket för hela den kommunala sektorn. En högprioriterad fråga har varit att utveckla brett upplagda projekt för att förbättra den kommunala tjänsteverksamheten och genomföra den i samarbete med kommunala aktörer. Projektarbetet har företrädesvis varit inriktade på rapportering av informationsledningen och kommunledarskapet (TotIT, SoTe-informationsledning), modeller för kommunernas kundservice (Kundtjänstcentral – ASPA) och brett upplagda tjänsteprojekt utifrån nätverkandet inom ramen KommunIT (Partnerskap – tjänster utan gräns för barnfamiljer och unga, e-tjänster i byggd miljö i kommunerna, rikstäckande rekryterings- vikarielösning för kommunsektorn, Kuntarekry, och verktyg för konkurrensutsättning i stat och kommuner). Interoperabiliteten i utvecklingsprojekten inom ramen för KommunIT har förbättrats genom sammanhållna och tvärsektoriella tjänstepaket som är oberoende av branscher och sektorer. De tekniska lösningarna bygger på gemensamt överenskomna riktlinjer för arkitekturen, gällande rekommendationer, god praxis och generella standarder. Den nätverksbaserade it-utvecklingen i kommunernas styrs som ett led i verksamheten vid avdelningen för förvaltningsutveckling. KommunIT medverkar till att stärka och snabba upp it-utvecklingen i kommunerna med målet att förbättra produktiviteten och till att främja kommunens och den offentliga förvaltningens gemensamma it-projekt och införa e-tjänster. Tillsammans med de ansvariga för tjänsteverksamheten i kommunerna lade KommunIT 2007 och 2008 fast de mest angelägna utvecklingsbehoven inom den kommunala tjänstesektorn och sammanförde den splittrade utvecklingsverksamheten till stora samarbetsprojekt. Från och med 2009 framåt kommer fokus att ligga på
att stödja de kommunala it-verksamheterna och på att förankra de tjänster och lösningar som har fram inom KommunIT. 5.7 Utveckling av informationsstyrningen Information i olika former har fått en betydande roll i den tvärsektoriella styrningen. Det brukar vanligen kallas informationsstyrning och uppfattas som ett ”mjukare” styrmedel än regel- och resursstyrning. Informationsstyrningen är inte förpliktande, men den antas och förväntas ha en styrande effekt på utvecklingen i tjänsteverksamheten. Informationsstyrningen av välfärdstjänsterna är mycket mångfacetterad och de viktigaste styrmedlen är: • strategier, utvecklingslinjer och mål • anvisningar, rekommendationer och standarder • register, statistik och andra informationsbanker • information, slutsatser och kompetens på grundval av forskning, utveckling, uppföljning och utvärdering. Finansministeriet gav ut en utredning om statens informationsstyrning av kommunernas välfärdsuppdrag 2006. Den analyserar social- och hälsovårdsministeriets, undervisningsministeriets, Stakes och utbildningsstyrelsen informationsstyrning gentemot kommunerna. Utredningen visar att statens informationsstyrning har varit ett gott stöd i kvalitetsarbetet, men att den har varit bristfällig när det gäller utvecklingen av och produktiviteten i tjänsteverksamheten. I vissa fall har den rentav ökat kostnaderna. Rätt genomförd kan den statliga informationsstyrningen i kombination med kommun- och servicestrukturreformen förbättra produktiviteten, utvecklingskapaciteten och informationsutnyttjandet i kommunerna. Vidare kom det fram att kommunerna inte har någon tydlig uppfattning om vad informationsstyrningen resulterar i. Den har antagit varierande former, exempelvis utvärdering, rekommendationer och kollegialt lärande. Genomförandet har inte samordnats, och de olika formerna av informationsstyrning stöder inte alltid varandra och bildar inte tillräckligt sammanhållna processer. Relationen till resurs- och regelstyrningen är inte alltid konsekvent och logisk. I sin verksamhetsberättelse för 2008 framhåller Statens revisionsverk att revisionen ger vid handen att den samlade lagstiftningen och regleringsmiljön kring välfärdstjänsterna och informationsstyrningen, som är ett komplement till lagstiftningen, bör bedömas i ett helhetsperspektiv enligt principerna i handlingsprogrammet för bättre lagstiftning och med hänsyn till effektiviteten och funktionen i servicesystemet. Principerna för bättre lagstiftning bör i fortsättningen tillämpas tillräckligt heltäckande när lagstiftning bereds och delvis också när myndigheterna utarbetar kvalitetsrekommendationer, anser revisionsverket vidare. 87
Page 1:
Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5:
FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7:
4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 8 and 9:
8 genomföra detta inrättades båd
Page 10 and 11:
10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13:
12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15:
14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17:
16 För att trygga tillgången på
Page 19 and 20:
2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 21 and 22:
av ämbetsverksstrukturen. Alla fö
Page 23:
E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27:
26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29:
28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31:
30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33:
32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35:
34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38: 4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40: Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42: Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44: av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46: SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59: 58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61: 60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63: 62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65: 64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67: 66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69: 68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71: 70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73: 72 nader och anknytande reducerat b
Page 74 and 75: 74 5.2.2 Styrningen av statens info
Page 76 and 77: 76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 78 and 79: 78 bättras. Bland de teman som ing
Page 80 and 81: 80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83: 82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85: 84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 88 and 89: 88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91: 90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93: 92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95: 94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97: 96 företrädare för finansministe
Page 98 and 99: 98 De anknytande projekten för att
Page 100 and 101: 100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103: 102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105: 104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107: 106
Page 108 and 109: 108 distrikten för den statliga lo
Page 110: FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?