Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

8 genomföra detta inrättades både en ledningsenhet för statens it-verksamhet (ValtIT) och en KommunIT-enhet för samordningen av kommunernas it-samarbete. För styrningen av utvecklandet av verksamheten gjordes upp en gemensam it-strategi för staten och en handlingsstrategi för KommunIT. Regeringen godkände i mars 2009 ett ställningstagande om påskyndande av elektronisk ärendehantering och informationssamhällsutvecklingen. På basis av ställningstagandet tillsatte finansministeriet i april 2009 ett program för påskyndande av elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe-programmet). Målet för programmet är att främja elektronisk ärendehantering så att medborgarna och företagen före 2013 kan sköta alla centrala tjänster elektroniskt. Antalet anställda inom statens budgetekonomi har minskat under de senaste åren och var i slutet av 2008 cirka 120 900. När universitetens administrativa ställning förändras den 1 januari 2010 minskar antalet anställda inom statens budgetekonomi med 32 800 och är därefter ca 88 100 tjänstemän och arbetstagare. Förändringen leder bl.a. till att personalens medelålder stiger och att andelen visstidsanställningar klart minskar. Enligt undersökningar har statens arbetsgivarbild förbättrats inom flera delområden. Medborgarna och personalen delar uppfattningen att staten 2009 är konkurrenskraftigare som arbetsgivare än tidigare. Trots de omfattande utvecklingsprojekten inom statsförvaltningen var personalens tillfredsställelse i arbetet som helhet och tillfredsställelse med ledningen på en ganska god nivå 2008. Funktionsförmågan och produktiviteten vid verksamhetsenheterna inom statsförvaltningen har understötts genom att man stakat ut riktlinjer för personalpolitiken i förändringssituationer, organiserat gemensamma stödtjänster och utvecklat en professionell personalledning. Målen för den ledarskapspolitik som statsrådet stakat ut är attraktiva ledningsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter, en tillräckligt enhetlig högsta tjänstemannaledning på en yrkesmässigt hög nivå och ledarnas goda förutsättningar att klara av sina uppgifter med framgång. Finansministeriet har genomfört reformer av ledarskapspolitiken och räknar med stor omsättning på ledningen under de närmaste åren. Det finns ungefär 100 enheter inom statens centralförvaltning inklusive ministerierna. Antalet är ungefär detsamma som 2005. I centralförvaltningens struktur har dock skett många förändringar. Med anledning av att arbets- och näringsministeriet inrättades i början av 2008 finns det nu 12 ministerier istället för 13 som tidigare, eftersom det tidigare handels- och industriministeriets uppgifter och största delen av arbetsministeriets uppgifter överfördes till det nya ministeriet. Arbetsfördelningen mellan ministerierna har också ändrat på grund av de övriga uppgiftsöverföringar mellan ministerierna som verkställts i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens regering. De största strukturella förändringarna har ändå skett i centralförvaltningen under ministerierna, där ämbetsverksstrukturen har förändrats i synnerhet på grund av att myndighetsuppgifter koncentrerats till större helheter. Med anledning av detta har inom centralförvaltningen inrättats de nya ämbetsverken
Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket, Institutet för hälsa och välfärd, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Finansinspektionen samt Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (Fimea). I samband med att de nya ämbetsverken inrättades har gamla ämbetsverk lagts ned och operativa uppgifter överförts från ministerierna till de nya ämbetsverken. År 2010 koncentreras utsökningsuppgifterna när Riksfogdeämbetet inrättas och polisförvaltningens uppgifter när Polisstyrelsen inrättas. Vid ingången av samma år organiseras också verksamheten vid sex ämbetsverk inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde så att de blir två ämbetsverk, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket. Med avseende på rationaliseringen av funktionerna har ett centralt område för omorganiseringen av förvaltningens funktioner efter 2005 också varit att koncentrera gemensamma expert-, bakgrunds- och stödtjänster inom förvaltningen till servicecentraler. Uppgifterna vid statens centrala regionförvaltningsmyndigheter – länsstyrelserna, arbets- och näringscentralerna, de regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken, vägdistrikten och arbetarskyddsdistriktens arbetarskyddsbyråer – koncentreras den 1 januari 2010 till två övergripande myndigheter, nämligen regionförvaltningsverken (6 ämbetsverk) samt närings-, trafik- och miljöcentralerna (15 centraler). De nya myndigheterna styrs i samarbete mellan ministerierna genom enhetliga förfaringssätt och samtidigt flexibelt inom varje förvaltningsområde så att regionförvaltningen kan samordnas och stöder utvecklandet av statens lokalförvaltning. För båda myndigheterna görs för regeringsperioden upp ett strategidokument och strategiska resultatavtal för varje ämbetsverk vilka ses över varje år. Dessutom införs funktionella resultatavtal i behövlig utsträckning. Reformen stärker landskapsförbundens roll och ställning i regionutvecklingsarbetet samt främjar samarbetet mellan statens regionförvaltning och landskapsförbunden. Den allmänna administrativa styrningen av regionförvaltningsverken hör till finansministeriet och av närings-, trafik- och miljöcentralerna till arbets- och näringsministeriet. I landskapet Åland inrättas statens ämbetsverk på Åland. Dit koncentreras funktionerna vid den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom tillhandahåller statens ämbetsverk lokaler och stödtjänster för arbetarskyddets lokala verksamhet. Antalet myndigheter inom statens lokalförvaltning har minskat med ca 250. Det finns 24 polisinrättningar och magistrater, 23 personskattebyråer, 22 utsökningsdistrikt och 74 TE-byråer. Antalet verksamhetsställen inom statens lokalförvaltning har inte minskat lika kraftigt som antalet myndigheter. Strukturen på verksamhetsställena håller ändå som bäst på att förändras. En väsentlig förändring i strukturen på och styrsystemet för statens lokalförvaltning har varit att häradssystemet avvecklas vid ingången av 2008. Polisen, utsökningen, åklagaren och magistraten var tidigare en del av häradsämbetet. Avvecklandet av systemet har stärkt en sektorbaserad organisationsmodell. Åklagarverksamheten har organiserats i ett åklagarväsende, utsökningen organiseras vid 9
Page 1: Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5: FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7: 4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 10 and 11: 10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13: 12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15: 14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17: 16 För att trygga tillgången på
Page 19 and 20: 2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 21 and 22: av ämbetsverksstrukturen. Alla fö
Page 23: E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27: 26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29: 28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31: 30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33: 32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35: 34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38: 4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40: Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42: Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44: av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46: SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59:
58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61:
60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63:
62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65:
64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67:
66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69:
68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71:
70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73:
72 nader och anknytande reducerat b
Page 74 and 75:
74 5.2.2 Styrningen av statens info
Page 76 and 77:
76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 78 and 79:
78 bättras. Bland de teman som ing
Page 80 and 81:
80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83:
82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85:
84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 86 and 87:
86 forskningsprogram stärks. Deleg
Page 88 and 89:
88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91:
90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93:
92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95:
94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97:
96 företrädare för finansministe
Page 98 and 99:
98 De anknytande projekten för att
Page 100 and 101:
100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103:
102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105:
104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107:
106
Page 108 and 109:
108 distrikten för den statliga lo
Page 110:
FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?