Bättre service - effektivare förvaltning

More documents

Recommendations

Info

74 5.2.2 Styrningen av statens informationsförvaltning Enligt statsrådets principbeslut från 2006 om IT-verksamheten ska finansministeriets styrning framför allt grunda sig på olika former av informationsstyrning och omfattande samarbete med förvaltningsområdena. Statsförvaltningen har ett flertal samarbetsorgan som behandlar statens informationsförvaltning och dess delområden, till exempel statens it-ledningsgrupp, statens IT-samordningsgrupp och ledningsgruppen för datasäkerheten inom statsförvaltningen (VAHTI). De samordnar synsätten inom förvaltningsområdena och bland aktörerna. Dessutom sammanställs anvisningarna vanligen i arbetsgrupper med bred representation. Åren 2005 och 2006 arbetade en grupp med att sammanställa en lag om informationsförvaltningen. Den utarbetade ett utkast till lag och exempel på förordningar som skulle utfärdas på grundval av den. Däremot lade gruppen aldrig fram något lagförslag eftersom den kom fram till att det då inte gick att tillräckligt tydligt visa att det finns ett behov av bindande styrning. En arkitektur för styrning av ett sammanhållet system, i synnerhet för itsystemen, är ett exempel på koncernrelaterad styrning. I den samlade arkitekturen inom statsförvaltningen ingår en metod för en samlad arkitektur, en modell för hantering av arkitekturen plus strategier och beskrivningar av arkitekturen. Arbetet startar med att det läggs upp en metod för en samlad arkitektur där det ingår arkitekturramar och processer och information för att producera beskrivningar. Metoden kan tillämpas på brett upplagda projekt. Målet med nästa steg i arbetet, projektet för arkitekturer på statsnivå, (Valtiotason arkkitehtuurit, 2009–2010) är att ta fram strategier och beskrivningar på högre nivå som ska styra och stödja utvecklingen inom statsförvaltningens verksamhet och informationssystem mot en interoperabel verksamhet. Tack vare projektet får förvaltningsområdena och ämbetsverken bättre förutsättningar att i sitt eget utvecklingsarbete ta fasta på de statliga strategierna och beskrivningarna och att nyttiggöra gemensamma planer och lösningar. Projektet är tänkt att generera en beskrivning av målbilden för en sammanhållen arkitektur på statlig nivå. Beskrivningen ska täcka in alla aspekter av arkitekturen, men bara ge en grov bild av läget. Projektet för nivåer inom dataskyddet (Tietoturvatasot) inom ramen för utvecklingsprojektet för informationssäkerhet och beredskap (Tietoturvallisuus ja varautuminen) definieras, genomförs och utförs revision av den basala nivån av informationssäkerheten inom statsförvaltningen i ett brett perspektiv. Nivåerna inom dataskyddet valdes som utvecklingsobjekt eftersom det med dem går att samordnat bedöma utvecklingen av informationssäkerheten på olika enheter och eftersom de stöttar enheterna i deras arbete med dataskyddet. I kritiska och viktiga verksamheter och organisationer införs en höjd eller hög nivå på informationssäkerheten utifrån definitionerna. Målet är att alla statliga organisationer ska uppfylla åtminstone den basala nivån 2011.
I utvecklingsprojektet för IKT-beredskap inom statsförvaltningen är målet att den offentliga förvaltningen ska ha enhetlig och samordnad beredskap för särskilda situationer och att den ska vara ett kostnadseffektivt och koordinerat led i projekten och den dagliga verksamheten inom respektive förvaltningsområden – under normala förhållanden, vid störningar och i undantagsförhållanden. I mars 2009 fattade statsrådet ett principbeslut om elektronisk identifiering. Det förtydligar arbetsfördelningen mellan aktörerna och innehåller generella principer. Beslutet går bland annat in på den fortsatta utvecklingen inom området autentisering, styrning av och interoperabilitet inom den offentliga sektorn, autentisering av företag och andra organisationer, autentisering av tjänstemän och Tillstånds- och tillsynsverket inom social- och hälsovården som certifikatutfärdare. 5.2.3 Gemensamma tjänster inom statens informationsförvaltning I början 2009 inrättades statens IT-servicecentral vid Statskontoret. Också enheten för statsrådets informationsförvaltning flyttades dit. Tjänsterna genomförs i anknytning till utvecklingsprojekt och planerna för dem vid finansministeriet. Lagen om statskontoret ändrades samtidigt för att vissa tjänster ska kunna tillhandahållas för hela den offentliga förvaltningen. Tjänsterna preciseras i en förordning som har utfärdats med stöd av lagen. Av tjänsterna inom utvecklingsprogrammet för kundorienterade elektroniska tjänster (Asiakaslähtöiset sähköiset palvelut) har VETUMA, en autentiserings- och betaltjänst för allmänheten flyttats över. Den utvecklades under den förra regeringen på initiativ av kommunerna och servar nu både kommunerna och aktörer inom statsförvaltningen. Man kan autentisera sig antingen via sina koder för nätbanken eller genom ett elektroniskt id-kort. Betalningar kan göras via nätbanken eller med kreditkort. Företag och organisationer kan autentisera sig via Skatteförvaltningens och FPA:s tjänst Katso. Skatteförvaltningen tillhandahåller tjänsten gratis för andra organisationer inom den offentliga förvaltningen. I en revisionsberättelse (161/2008) påpekar Statens revisionsverk brister i konkurrensutsättningen av Katso och lyfter fram vissa problem med att tillhandahålla tjänsten för andra organisationer. Finansministeriet har sammanställt en rapport om metoder för att undanröja hindren för tjänsten med målet att företagen ska ha tillgång till en fungerande autentiseringstjänst utan avbrott. Tillsammans med arbets- och näringsministeriet och kommunikationsministeriet söker ministeriet mer långsiktiga lösningar för autentisering av företag. Från och med 2010 erbjuds allmänheten en ny kontotjänst, VIP. Från och med 2011 har också företagen tillgång till den. Det är en interaktiv elektronisk kommunikationskanal för besökare på myndigheter och i förvaltningen. Den ger centraliserat förvaltningsdokument för kännedom elektroniskt. Tack vare kontot 75
Page 1:
Bättre service - effektivare förv
Page 4 and 5:
FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansg
Page 6 and 7:
4.5 Kommun- och servicestrukturrefo
Page 8 and 9:
8 genomföra detta inrättades båd
Page 10 and 11:
10 ingången av 2010 som Riksfogde
Page 12 and 13:
12 Finansministeriet tillsatte ett
Page 14 and 15:
14 nåtts och utvecklingsbehov i f
Page 16 and 17:
16 För att trygga tillgången på
Page 19 and 20:
2 IT-politik Sedan 1980-talet och n
Page 21 and 22:
av ämbetsverksstrukturen. Alla fö
Page 23: E-government take-up for citizens R
Page 26 and 27: 26 som helhet inte minskat. Däremo
Page 28 and 29: 28 Anställda inom budgetekonomin e
Page 30 and 31: 30 Australia Ireland United States
Page 32 and 33: 32 och ämbetsverken när det gäll
Page 34 and 35: 34 på ämbetsverksnivå så att de
Page 37 and 38: 4 Förvaltningens struktur 4.1 Cent
Page 39 and 40: Institutet för hälsa och välfär
Page 41 and 42: Med avseende på en rationalisering
Page 43 and 44: av beslutsfattandet om dem till reg
Page 45 and 46: SHM UVM JM ANM FM JSM Arbetarskydde
Page 47 and 48: och anslagsram för varje organisat
Page 49: stämmer regionindelningen också m
Page 52 and 53: 52 landskapsförbundens uppgifter g
Page 54 and 55: 54 geten till närings-, trafik- oc
Page 56 and 57: 56 Totalt varierar ålderspensionsa
Page 58 and 59: 58 Även om antalet serviceställen
Page 60 and 61: 60 nått under de två senaste valp
Page 62 and 63: 62 Regionaliseringen ortsvis
Page 64 and 65: 64 portion till befolkningsandelarn
Page 66 and 67: 66 klara av sina uppgifter. Även e
Page 68 and 69: 68 4.6 Kommunernas produktivitetspr
Page 70 and 71: 70 5.2 Satsningar på koncernstyrni
Page 72 and 73: 72 nader och anknytande reducerat b
Page 76 and 77: 76 kan alla offentliga e-tjänster
Page 78 and 79: 78 bättras. Bland de teman som ing
Page 80 and 81: 80 5.2.8 Statens upphandlingsverksa
Page 82 and 83: 82 ministeriet har kompletterats me
Page 84 and 85: 84 i Finland och utomlands. Statsr
Page 86 and 87: 86 forskningsprogram stärks. Deleg
Page 88 and 89: 88 Projektet för koncernstyrningen
Page 90 and 91: 90 I sitt principbeslut om hållbar
Page 92 and 93: 92 Modell för multimodal tjänstep
Page 94 and 95: 94 möjligt efter besöket. Beroend
Page 96 and 97: 96 företrädare för finansministe
Page 98 and 99: 98 De anknytande projekten för att
Page 100 and 101: 100 teringen i överensstämmelse m
Page 102 and 103: 102 östra och norra Finland) varie
Page 104 and 105: 104 tar. De representerar olika typ
Page 106 and 107: 106
Page 108 and 109: 108 distrikten för den statliga lo
Page 110: FINANSMINISTERIET Snellmansgatan 1
show all

Bättre service - effektivare förvaltning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?