Bättre service - effektivare förvaltning

4.2.6 Nya servicestrukturer och koncept
Ett mål för regionförvaltningsreformen är att öka fokuseringen på kunderna.
De nya regionförvaltningsmyndigheterna erbjuder kunderna sina tjänster via
tre huvudkanaler (ärendehanteringsservice, sakkunnigtjänster och elektronisk
service). Ärendehanteringsservice ges vid fysiska serviceställen där kunden
kan göra sitt ärende anhängigt och få allmän rådgivning för skötseln av ärenden.
De centrala serviceställena är ämbetsverkens egna serviceställe, samservicekontor,
regionala företagsserviceställen och TE-byråerna. Avsikten med
kanalen för sakkunnigtjänster är att ge kunderna en djupare sakkunskap i
anslutning till tjänsterna, antingen vid det egna verksamhetsstället, hos kunden
eller med hjälp av ett elektroniskt tidsbeställningssystem vid samservicekontor.
Till den elektroniska servicekanalen hör nät- och telefontjänster.
Användningen av servicekanaler i serviceutbudet inriktas allt mer på webbtjänster
och samservice.
Vid regionförvaltningsverken och närings-, trafik- och miljöcentralerna
utnyttjas i stor utsträckning de möjligheter som specialisering och utjämning
av arbetet ger. Bland annat uppgifter inom ekonomi-, personal- och informationsförvaltning
samt kommunikation koncentreras så att de sköts nationellt
vid en enda enhet. Uppgifterna placeras balanserat vid ämbetsverk och centraler
i olika delar av landet. Informationsförvaltningstjänster produceras för
närings-, trafik- och miljöcentralerna och regionförvaltningsverken samt den
underlydande förvaltningen (TE-byråerna och magistraterna) vid en gemensam
it-serviceenhet för centralerna och ämbetsverken. Samtidigt centraliseras
serviceupphandlingen inom basinformationstekniken till Statens IT-servicecentral
i takt med att dess serviceutbud utvecklas.
4.2.7 Stärkande av landskapsförbundens ställning
I samband med reformen av regionförvaltningen ändras förutom de omständigheter
som gäller statens regionförvaltning även regionutvecklingslagen för
att revidera landskapsförbundens ställning och uppgifter. Ändringarna som
gäller landskapsförbundens ställning genomförs i samband med totalreformen
av regionutvecklingslagen, som enligt planerna träder i kraft samtidigt som
reformen av statens regionförvaltning, den 1 januari 2010.
Vid reformeringen av regionförvaltningen stärks landskapsförbundens roll
som regionutvecklingsmyndighet genom att regionala utvecklingsuppgifter
och deras beslutanderätt i anslutning till resurser koncentreras till förbunden.
Tyngdpunkten i reformen är att öka landskapsförbundens behörighet som
en myndighet som koncentrerar och samordnar regionutvecklingsarbetet och
vars verksamhet baserar sig på kommunernas styrning och på ett beslutsfattande
som bygger på resultatet av kommunalvalet. Förslagen till utvidgning av
51