Bättre service - effektivare förvaltning

Minst 40 % av medlemmarna i styrelsen för ett offentligrättsligt universitet
måste representera aktörer utanför universitetet. Medlemmarna väljs av universitetskollegiet
som också har rätt att välja in majoriteten av medlemmarna
från aktörer utanför universitetet. Ordföranden och vice ordföranden i styrelsen
ska väljas bland personer utanför universitet.
Stiftelseuniversiteten ska ha en styrelse med sju medlemmar och tre av dem
ska ställas upp av de som bildat stiftelsen. De som bildat stiftelsen ska ställa upp
minst dubbelt så många kandidater som det finns styrelseplatser. Styrelsen utser
ett gemensamt kollegialt efter att ha hört de som har bildat stiftelsen. Stiftelseuniversiteten
kan också ha en styrelse som helt och hållet består av medlemmar
som inte kommer från universitetet. Ordföranden och vice ordföranden
ska vara utomstående.
Genom reformen blir tjänsteförhållandena arbetsavtalsförhållanden. I fortsättningen
är det universitetet, inte staten, som är arbetsgivaren. Personalen
får sin anställning tryggad under en övergångsperiod. Personer födda före
1980 kommer fortfarande att höra till statens pensionssystem så länge de står
i arbetsavtalsförhållande till universitetet. Övriga anställda flyttas över till det
privata arbetspensionssystemet.
Reformen inverkar inte på de studerandes villkor vid universiteten. Studentkårerna
är offentligrättsliga samfund enligt universitetslagen och där ingår fortfarande
alla som studerar för lägre och högre högskoleexamen. Universiteten
får fortsatt svara för antagningen av studerande.
Undervisningen för högskoleexamen ska fortfarande vara gratis. Dessutom
startar ett försök där universiteten och högskolorna kan anhålla om rätt att ta
ut en avgift för studerande från länder utanför EU/EES för vissa magisterprogram
på främmande språk. I försöket ingår också ett stipendiesystem vid universiteten.
Också i fortsättningen kommer staten att garantera adekvat basfinansiering
för alla universitet och anslagen binds till kostnadsökningar. Utöver de statliga
anslagen kommer universiteten också fortfarande att få offentligt konkurrensutsatt
stöd. Vidare har universiteten rätt att använda medel från eventuell affärsverksamhet,
donationer och kapitalinkomster till sin verksamhet.
Staten tillför universiteten kapital för att de ska ha adekvat likviditet, soliditet
och kreditvärdighet när staten inte längre kommer att garantera soliditeten.
Kapitalet kommer från direkta penningöverföringar, statlig lösegendom
som universiteten innehar och fastighetsförmögenhet. Utöver staten har också
andra aktörer kunnat tillföra universiteten kapital.
Ett projekt för att omstrukturera högskolebiblioteken blev klart i september
2009. Omstruktureringen innebär färre högskolebibliotek, större samarbete och
effektivare verksamhet. Projektet undersöker också samarbetsmöjligheterna
mellan Nationalbiblioteket och Depåbiblioteket.
Delegationen för sektorsforskning tillsattes på nytt hösten 2009. Den får
större expertis och rollen att bygga upp och finansiera tvärsektoriella och breda
85