Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

Figur 52. Burlöv 20B. Spridningskarta över bränd flinta Figur 53. Burlöv 20B. Spridningskarta över hur avslag med retusch fördelade sig över undersökningsytan. Figur 54. Burlöv 20B. Spridningskarta över redskap och kärnor utom avslag med retusch som framkom i matjorden. De redskap som påträffades var: Tvärpil (pil), skrapor (cirkel), avslag med inhak (halvfylld triangel), borr (cirkel med utgående streck) och kärnor (kvadrat med kryss). 104 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 105 Redskapen och kärnorna i matjorden var fåtaliga och därmed vanskliga att använda i analysarbetet (figur 54). De få fynden fördelade sig dock ovanligt tydligt med en koncentration till östra området kring kulturlagret (A300). I den norra delen av det västra området framkom endast två skrapor och en kärna. Samtliga borrar påträffades strax öster om kulturlagret medan avslagen med inhak huvudsakligen framkom väster om kulturlagret och mellan de två områdena. Det statistiskt bräckliga materialet ger en antydan om mindre aktivitetsytor inom boplatsen. För att bekräfta denna tendens hade en mer omfattande undersökning av matjorden behövt göras. Utvärdering Tolkningen av A300 som ett kulturlager är rimlig så länge man menar att lagret har ackumulerats i sänkan. Fyndfrekvenserna i den omgivande matjorden visar på markant lägre fyndinnehåll och en helt annan fyndsammansättning. Utan en undersökning av matjorden hade det varit fullt möjligt att argumentera för att lagret ursprungligen har haft en vidare spridning och endast bevarats i svackan. De i projektprogrammet uppställda frågorna kunde till en del besvaras och med mer omfattande insatser hade resultatet blivit betydligt bättre. Fynden i matjorden visar att det rör sig om minst en neolitisk boplats med betydande fyndmängder. Frågan om det rör sig om en boplats eller två kan diskuteras. Det är endast fyra rutor i matjorden som har undersökts mellan det västra och det östra området och om mer matjord hade undersökts skulle fyndspridningen kanske ha sett annorlunda ut. Det finns dock ytterligare skillnader såsom redskapen som huvudsakligen framkom i det östra området liksom den brända flintan. Skillnaderna mellan de två områdena kan vara två separata boplatser men kan lika gärna vara olika aktivitetsområden inom samma boplats. I västra området påträffades enstaka senneolitiska föremål både i matjorden och i bäckfåran, vilket skulle kunna indikera att delar av fyndmaterialet har ett senneolitiskt ursprung. De få redskap som framkom i matjorden uppvisar en ovanligt tydlig spridningsbild där de olika redskapen grupperar sig. Om en större matjordsarkeologisk insats hade genomförts och spridningsbilden hade kvarstått, så hade vi fått ett mycket intressant material för tolkningar kring hur en boplats kan ha varit organiserad. I rapporten tolkas den forna bäckfåran som en dumpningsplats för avfall eftersom fyndmängderna var så höga. I själva verket rådde det motsatta förhållandet med betydligt lägre fyndmängder i bäckfåran än i den omgivande matjorden. De fynd som påträffades i bäckfåran har troligen följt med eroderande matjord. Citytunnelprojektet Lockarp, tilläggsyta I syfte att utveckla alternativa metoder för att undersöka matjorden provades en ytfyndskarteringsmetod i samband med en utökning av ytan både norr och söder om Citytunnelprojektets delområde 6. Tilläggsytan betraktades som en utvidgning av slutundersökningsområdet och samma frågeställningar
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57: Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 60 and 61: 58 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 156 and 157:
154 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?