Fullåkerslandskapet (pdf)

INLEDNING 25
enskildes pusslande utan även een vilja från arbetsgivaren att skapa långvariga
anställningar genom att ”överboka” personalen.
Det har varit en betydande nackdel att syntesarbetet har dröjt. Mina andra
arbetsuppgifter har dock medfört att jag har kunnat tillämpa mina erfarenheter
av matjordsarkeologi inom nya projekt. Samtidigt har en ofullständig analys
och utvärdering inneburit att de nya kunskaper som syntesarbetet har givit, inte
har kunnat komma projekten till del. Kunskapen om matjordsarkeologi har till
stora delar varit kopplade till mig som person.
Tidigt i projektet väcktes tanken att lägga fram syntesen som en licentiatavhandling.
För att den ska vara aktuell har licentiatavhandlingens upplägg blivit
något förändrat. För att göra den mer aktuell och tillämpbar inom arkeologin
kommer den även att innehålla en del som beskriver hur matjordsarkeologin
bedrivs i dag, dvs. hur den tillämpades inom Citytunnelprojektet och inom
Bunkeflostrand 15:1.
Forskningshistorik och forskningsläge
Matjordsarkeologi har funnits lika länge som det har funnits arkeologi. Har vi
inte alltid letat efter fynd i jorden? Jag tror att det är många arkeologer som har
bedrivit en ganska omfattande matjordsarkeologi utan att de har använt termen.
Ytfyndsinventeringar och metalldetektoravsökningar är vanligt förekommande
moment i samband med arkeologiska undersökningar. Jag själv bedrev
matjordsarkeologi vid undersökningarna inför omläggningen av E22 vid Västervik,
men kallade det undersökning av sönderplöjda kulturlager. Målet var att
få ett fyndmaterial som kunde användas i tolkningen av boplatserna. Dessa
boplatser saknade i stort sett gropar, som annars är den anläggningskategori
som fungerar bäst som ”fyndfälla”, varför jag var hänvisad till matjorden för att
erhålla ett fyndmaterial. Det verkar också som att man före matjordsavbaningarnas
tid hade ett mer oproblematiskt eller om man så vill problematiserande
förhållande till matjorden, vilket medförde att man mycket väl kunde
undersöka matjorden vid behov. 18
Matjordsarkeologi är en del av arkeologin som inte har rönt något större intresse
inom branschen. Mängden litteratur i ämnet är begränsad om man tittar
på böcker och artiklar som behandlar metoden. Däremot finns det mer skrivet
i samband med olika typer av undersökningar. Jag har gått igenom artiklar och
böcker som handlar om metoden, eftersom det är den aspekt som är relevant för
mitt arbete. Det mesta skrevs och publicerades under 1980-talet i framförallt
USA och England. Under 1990-talet ebbar publiceringarna ut och efter mitten
av 90-talet har jag bara sett enstaka artiklar och böcker i ämnet. Vad är det som
föranleder en sådan aktivitet inom matjordsarkeologin under 80-talet och varför
falnar intresset?
Merparten av det som skrevs om matjordsarkeologi på 80-talet handlar om
ytfyndsinventeringar och de källkritiska problem som finns kring denna metod.
För att komma tillrätta med dessa källkritiska problem använde man sig av
olika statistiska analyser.
De är framförallt två forskningsprojekt som jag har haft nytta av i mitt arbete
och det är rapporten ”Arkeologi från ytan” inom projektet Det dolda kulturlandskapet
samt John Steinbergs arbeten inom Thy-projektet.