Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

Figur 48. Översiktskarta över Fortuna 17A. 96 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN sådan matjordsarkeologisk insats. Uppfattningen om matjordens fyndinnehåll byggde på en översiktlig ytinventering av området efter förundersökningen. Intrycket av fyndfrekvensen i matjorden var att det förekom mycket fynd, vilket inte alls stämmer med slutundersökningsresultaten. Mina erfarenheter är att översiktliga ytfyndsinventeringar är oerhört vanskliga att tolka såväl kvantitativt som kvalitativt. Tyvärr kan man bara konstatera att Sallerup 15C är ännu ett exempel på vad bristfälliga förundersökningar kan leda till. Det har lagts ned oerhört mycket arbete på något som inte går att använda för att besvara delprojektets frågor. Slutsatsen är att matjordsarkeologi måste finnas med senast i samband med förundersökningen, för då hade man sannolikt upptäckt den kraftiga colluviebildningen och definitivt fått en bättre uppfattning om fyndfrekvensen i matjorden (figur 47). Undersökningen har dock kunnat svara på frågan i vilken utsträckning man inom undersökningsområdets bosättningsaktiviteter har utnyttjat flinta från flintutvinningsområdet. Frågan var visserligen kopplad till den förmodade neolitiska boplatsen, men gav ett svar som gäller boplatsen från yngre bronsålder–äldre järnålder. Svaret är att det inte fanns ett direkt samband mellan mängden ”gruvflinta” och avståndet till flintutvinningsområdet i Sallerup. Fortuna 17A Undersökningsområdets topografi dominerades av en i förhållande till omgivningen mycket markant kulle. Totalt undersöktes 11 000 m 2 . Inom undersökningsområdet påträffades lämningarna efter två treskeppiga långhus. Dessa har stått nära kullens krön, med kortsidorna mot öst respektive väst. I ett resonemang om datering, typologi och likheter i grundstrukturen för dessa hus har de tolkats vara uppförda samtidigt som en enhet och att denna enhet varit i bruk någon gång under tidsintervallet 210–390 e.Kr., dvs. under yngre romersk järnålder. Inom undersökningsområdet påträffades även härdar, kokgropar, brunnar lertäkter och gropar. De kunde dateras till äldre bronsålder, yngre bronsålder samt romersk järnålder. 129
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 97 Följande frågeställningar aktualiserades inför slutundersökningen: · Kan man genom en undersökning av matjorden identifiera en neolitisk boplats som helt eller delvis har blivit sönderplöjd? · Går det att identifiera olika aktiviteter? Detta delområde var det enda som det bedrevs matjordsarkeologi på i samband med förundersökningarna av Vägverksdelen. Skälet till detta var att den ansvarige för ytfyndsinventeringen, i utredningens steg 2, hade förordat kraftiga insatser under förundersökningen och den projektansvarige tillfrågade mig i egenskap av delprojektsansvarig för <strong>Fullåkerslandskapet</strong>, om rimligheten i insatsen. Förslaget till matjordsarkeologi baserade sig på de talrika ytfynd som hade framkommit vid ytfyndsinventeringen. Den spridningskarta som upprättades visade på mycket fynd i matjorden och att dessa mestadels hade påträffats på ömse sidor om kullens fot. 130 Min tolkning av kartan var att den var en utmärkt illustration av erosionens inverkan på fyndspridningen i matjorden och att detta snarare var ett argument för att inte undersöka matjorden. Jag ansåg dock att en undersökning av matjorden i samband med förundersökningen skulle kunna visa om det fanns fynd efter aktiviteter som inte efterlämnat nedgrävningar eller där dessa har plöjts sönder. Förundersökningsresultaten från provschaktningen visade att det förekom boplatslämningar i form av gropar och härdar som huvudsakligen grupperade sig runt en höjd. Enstaka anläggningar hade påträffats uppe på höjden men av de tämligen mäktiga colluvierna att döma har höjden blivit kraftigt nedplöjd. Boplatsen har bedömts vara från bronsålder–järnålder. Inom detta undersökningsområde utfördes en begränsad matjordsarkeologisk insats då ytinventeringen vid den föregående utredningen hade visat att området var fyndrikt. Sammanlagt undersöktes 20 stycken 0,5 x 0,5 m stora rutor som till en del berörde kraftiga colluvier. Av dessa lades 15 rutor inom den del som sedermera kom att bli Fortuna 17A. Resultatet från dessa rutor visade att det förekom en stratigrafisk skiktning i fyndmaterialet. I de colluviala lagren förekom ett flintmaterial som har bedömts vara yngre än neolitikum medan det understa lagret som torde vara den ursprungliga markhorisonten innehöll fynd av neolitisk karaktär. Resultaten visar att jorderosionen från höjden har medfört att fynd har följt med och avlagrats i colluvierna och därmed överlagrat ett äldre neolitiskt material som troligen låg in situ. Målet med matjordsarkeologin blev att, dels bekräfta förundersökningens resultat, dels avgöra vilken sorts aktivitet som har avsatt de neolitiska fynden. Undersökningen skulle bedrivas på samma sätt som under förundersökningen vilket innebar att matjorden från 0,5 x 0,5 m stora rutor undersöktes på hackbord. Sammanlagt undersöktes matjorden från 69 stycken 0,5 x 0,5 m stora rutor. Fyndmängderna är små och ligger kring 10 avslag per ruta. Det framkom för få fynd för att kunna göra några statistiska bearbetningar av materialet. Högberg ansvarade för såväl fält- som rapportarbetet och har även gått igenom flintan. Förundersökningen hade visat att det troligen förekom en kronologisk skiktning i colluviet med yngre fynd högre upp och äldre i botten. För att få detta bekräftat har Högberg gjort en teknologisk analys av avslagen för att på det sättet bestämma deras kronologiska hemvist. Analysen utgick från det arbete som gjordes på Lockarp 7E. För analysen av materialet från Fortuna 17A valdes fyra attribut: plattformens utseende, plattformstyp, teknik och välformad avspaltningsyta. Denna fördjupade analys visar att den
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49: 46 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 50 and 51: Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 56 and 57: Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 148 and 149:
146 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?