Fullåkerslandskapet (pdf)

MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 87
Den markkemiska karteringen som genomfördes i samband med förundersökningen
visade på förhöjda fosfatvärden inom ett avgränsat parti i undersökningsområdets
södra del. 117 För att undersöka om de förhöjda värdena hade
ackumulerats i samband med de neolitiska aktiviteterna, undersöktes även
jordprover från anläggningar som är daterade till denna period. Jordproverna
utgjordes av den lilla rest som sparades från varje jordprov som floterades för
arkeobotanisk analys. Fosfatvärdena i anläggningarna visade sig vara mycket
låga och det finns därmed en bristande korrelation mellan fosfatnivåer i matjorden
och i anläggningarna. 118 Detta torde innebära att fosfatackumulationen
har skett efter det att anläggningarna har fyllts igen. Fyndspridningen i matjorden
korrelerar väl med fosfatvärdena vilket kan tolkas som att matjordsfynden
och fosfaterna kan ha ackumulerats vid samma tid och vara resultatet av
samma aktiviteter (figur 40). De anläggningar som dokumenterades i samband
med slutundersökningen bör tolkas tillsammans med denna information. De
stora skillnaderna mellan fosfatvärden i anläggningarna och i matjorden är ett
stöd för tolkningen att anläggningarna har fyllts igen innan eller i början av
kulturlagrets tillväxt.
Sakord Antal %-andel i förhållande till avslag
Avslag med retusch 74 3,70
Övrig flinta med retusch 3 0,15
Tvärpil 4 0,20
Borr 2 0,10
Spets (avslag) 2 0,10
Avslag med inhak 0 0
Skrapa 32 1,60
Flintknuta med bearbetning 29 1,40
Övrig kärna 21 1,00
Plattformskärna 3 0,15
Det fanns fler redskap, i förhållande till avslag, från anläggningarna än från
matjorden. Skillnaden är inte stor men ändå tydlig (tabell 20). Denna indikation
tillsammans med fyndmängdsskillnaderna förstärker tolkningen av att anläggningarna
inte har fyllts igen med omkringliggande kulturlager. Fyndmängdsskillnaderna
skulle kunna förklaras av att anläggningarna är anlagda i
ett tidigt skede när kulturlagret inte var fullt utbildat, men denna tolkning förklarar
inte den högre andelen redskap och kärnor i anläggningarna.
En jämförelse med Högbergs indelning i flinta av stenålderskaraktär, flinta
av brons-/järnålderskaraktär osv. visar att flinta av brons-/järnålderskaraktär
har en östlig utbredning (figur 41). Samma spridningsbild uppvisar avslag med
retusch. De flesta avslagen med retusch framkom ovanför lagren A68 och A86
som har tolkats som tidigneolitiska utkastlager (tabell 21). En möjlig tolkning
skulle kunna vara att fynden i matjordsrutorna är upplöjda från dessa lager. Det
framkom dock få fynd av retuscherade avslag i dessa lager och fyndsammansättningen
avviker markant från matjordens. Utkastlagret undersöktes delvis
genom rutgrävning i 0,5 x 0,5 m stora rutor. Totalt 13 rutor undersöktes vilka
gav i genomsnitt 5 avslag per ruta att jämföra med matjordens 32 avslag per
ruta. Man torde kunna dra slutsatsen att avslagen med retusch som framkom i
matjorden inte härrör från utkastlagret.
Tabell 20. Fosie 11D. Redskapsfördelningen i
anläggningarna. Det totala antalet avslag är
1989.