Fullåkerslandskapet (pdf)
Fullåkerslandskapet (pdf)
Fullåkerslandskapet (pdf)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 53<br />
uppvisar en spridning som sammanfaller med den för avslag, men redskapen är<br />
dock alldeles för få för att kunna ge ett tillförlitligt resultat (tabell 2). Endast<br />
0,36 % av matjordsfynden är redskap om man räknar på antalet avslag och 2,8 %<br />
om man räknar på vikten. Uträkningen inkluderar en knacksten som kraftigt<br />
påverkar procentsiffran avseende vikt.<br />
Keramiken som påträffades i matjorden var framför allt koncentrerad till<br />
den norra delen av undersökningsområdet vilket troligen till viss del är orsakat<br />
av att matjordstäcket var något tjockare vilket har skyddat det ursprungliga<br />
fyndförande lagret från jordbearbetning (figur 16).<br />
Fyndmaterialet av flinta fördelar sig mycket ojämnt med ca 57 % från matjorden,<br />
34 % från grop A2595 och 9 % från övriga anläggningar. Gropen<br />
(A2595) liksom de flesta av de övriga fyndförande anläggningarna är daterade<br />
till trattbägarfasen. Det är emellertid oklart hur mycket av matjordsfynden som<br />
härrör från de olika faserna. Det är uppenbart att trattbägarfasen har efterlämnat<br />
fynd inom hela undersökningsytan. Det är få fynd som kan dateras närmare<br />
än till neolitikum vilket gör det svårt att urskilja de två faserna från början<br />
av mellanneolitikum och mellanneolitikum B–senneolitikum. Med tanke på<br />
trattbägarfasens rikedom på daterbara artefakter såsom tvärpilar, skivyxor,<br />
skivskrapor och allmänt rikliga förekomst av redskap framstår fynden från matjorden<br />
som påfallande anonyma. Det finns emellertid en möjlighet att de rituella<br />
aktiviteter som har förekommit under början av mellanneolitikum också<br />
avspeglar sig i matjordens fyndsammansättning. En indikation på detta kan<br />
vara den keramik som framkom i matjorden. Möjligen är det denna anonymitet<br />
som är den starkaste indikationen på att fynden till största delen härrör från<br />
den yngre bebyggelsefasen. Samtidigt är det anmärkningsvärt att det inte påträffades<br />
några ythuggna senneolitiska fynd i matjorden. Vid finrensning av<br />
husområdet framkom spetsen av en ythuggen dolk, som tillsammans med ett<br />
senneolitiskt kärl i stolphål A47 är de enda daterande fynden från den senare<br />
bebyggelsefasen. Matjordens höga fyndfrekvens kan också vara en kumulativ<br />
effekt av aktiviteterna från de två faserna.<br />
I sin avhandling, ”Tidigneolitikum i Sydvästskåne: Kronologi och bosättningsmönster”,<br />
har Mats Larsson valt ut ett antal redskap för att visa hur deras<br />
procentuella andel förändras över tiden. I de äldsta boplatsmaterialen från<br />
Oxiegruppen (tidigneolitikum I) dominerar skivyxorna medan skraporna är<br />
talrikast i den yngre Bellevuegårdsgruppen. Likaså går det att se en svag tendens<br />
till att antalet borrar minskar medan skillnaderna för knivar respektive<br />
tvärpilar är för små för att tolkas. Han menar dessutom att om man inskränker<br />
jämförelsen till att omfatta endast skivyxor och skrapor så kan man urskilja<br />
tre grupper. 76 Vid undersökningen av en tidigneolitisk boplats, bestående<br />
av såväl kulturlager som gropsystem, i samband med Sallerupsvägens<br />
förlängning studerades redskapsfördelningen enligt Mats Larssons modell<br />
och artefaktsammansättningen visade på en samtidighet med Svenstorpsgruppen<br />
vilken de radiometriska dateringarna bekräftade. 77 Gör man samma<br />
jämförelser med fyndmaterialet från A2595, som har daterats med keramik<br />
och 14 C-analys till MN I–II, hamnar gropen i Bellevuegårdsgruppen som<br />
omfattar Beckers TN C–MN IA, medan matjordens redskapssammansättning<br />
är helt avvikande. Ett källkritiskt problem är att den procentuella sammansättningen<br />
kan variera inom en boplats om man jämför kulturlager med<br />
gropsystem. 78 Därför är det viktigt att använda sig av jämförbara fyndomständigheter.<br />
Stapeldiagrammet över fynden från matjorden visar dock att<br />
Sakord Antal Vikt (g)<br />
Avslag 8 802 15 015<br />
-fyrsidig metod 36 97<br />
-slipade 6 13<br />
-med retusch 346 2 200<br />
-med inhak 5 52<br />
-brända 240 419<br />
Kärnor 33 1 756<br />
Kärnfragment 2 44<br />
Skrapor 3 31<br />
Splitter 10 836 2 094<br />
-fyrsidig metod 73 40<br />
-brända 1 108 217<br />
Spån 5 15<br />
Övrig flinta 1 644 3 641<br />
-brända 1 310 2 501<br />
Övr. ret. spets 5 63<br />
Borr 3 63<br />
Knivar 3 27<br />
Tvärpilar 5 6<br />
Tabell 2. Elinelund 2B. Fynd av flinta från matjorden.
Change language