Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

Figur 46. Översiktskarta över Södra Sallerup 15C. 94 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN Matjorden innehöll få fynd och i kombination med att den undersökta volymen matjord var liten har det inte framkommit ett tillräckligt stort fyndmaterial för att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser. De tolkningar som har gjorts kanske mer borde betecknas som tendenser. Den varierande insamlingsstrategin har ställt till bekymmer genom att minska den redan låga representativiteten ytterligare. Södra Sallerup 15C Undersökningsområdet omfattade sluttningen av ett markerat backkrön och en lägre kulle vilka tillsammans avgränsade en större planare platå. Totalt undersöktes en yta på ca 25 000 m 2 och 933 anläggningar. De viktigaste anläggningarna utgjordes av lämningarna av en förhistorisk väg, två långhus med omkringliggande boplatsrelaterade anläggningar och flera mindre kulturlagerrester. Den förhistoriska vägen bestod av stensatta vägytor med tydliga hjulspår som påträffades på tre olika ställen med en total längd på ca 50 m. Vägens bredd varierade mellan 1,2 och 1,5 m och bredden mellan hjulspåren var ca 0,9 m. Den västligaste delen av vägen, som var ca 22 m lång, överlagrades av ett härdlager med keramik från bronsålderns A-fas. Radiometriska dateringar från lagret omedelbart ovanför stenläggningen gav tre separata dateringar till 980–800 f.Kr. vilket anger den tidsperiod när vägen upphör att användas. Husen kunde dateras till yngre bronsålder samt till förromersk–äldre romersk järnålder. Det yngre bronsålders–huset var placerat i vägens riktning och förefaller ha byggts ovanpå denna. Boplatsaktiviteter förekom under neolitikum, yngre bronsålder samt förromersk–äldre romersk järnålder. I anläggningarna påträffades keramik som kunde dateras till tidigneolitikum, yngre bronsålderns A- och B-fas samt sen förromersk–äldre romersk järnålder. 125 Följande frågeställningar aktualiserades inför slutundersökningen: · Kan man genom en undersökning av matjorden identifiera en neolitisk boplats som helt eller delvis har blivit sönderplöjd? · Har närheten till flintutvinningsområdet vid Kvarnby och Södra Sallerup påverkat råvaruvalet?
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 95 I projektprogrammet för Öresundsförbindelsen, Vägverksdelen, beskrivs Södra Sallerup 15C som ett delområde som borde prioriteras avseende matjordsarkeologi, detta utifrån resultaten från förundersökningen. Lokalen bedömdes som viktig för att undersöka neolitiska boplatser som helt eller delvis har blivit sönderplöjda eftersom det under förundersökningen hade framkommit neolitiska fynd i matjorden men inga anläggningar. 126 En annan intressant fråga var huruvida närheten till flintutvinningsområdet vid Kvarnby och Södra Sallerup har påverkat råvaruvalet. Dessutom skulle avbaningen av ett stolphålsområde avbrytas om rester av långhus framkom, så att dessa till en del kunde undersökas matjordsarkeologiskt. Målet med denna insats var att försöka urskilja skillnader mellan det fyndmaterial som framkom i huset och utanför huset. 127 Denna frågeställning utgick på grund av tidsbrist. Det i samband med den matjordsarkeologiska undersökningen framkomna fyndmaterialet är kvantitativt för litet och kvalitativt för ”anonymt” för att kunna tolkas på ett meningsfullt sätt. Flintan är sorterad och registrerad av Högberg som bedömde materialet vara för litet, oenhetligt och obestämbart till karaktären, för att kunna tolkas närmare. 128 Det är förmodligen omöjligt att avgöra var fynden härrör från. I många fall går det att konstatera att de har följt med erosionen och ursprungligen har deponerats högre upp på höjden. Dessa fynd har på vissa nivåer blandats upp med fynd som i stort sett ligger kvar på sin ursprungliga plats. Härigenom blir det mycket svårt att analysera materialet rumsligt. Utvärdering Det finns dock vissa slutsatser man kan dra av materialet. Det förefaller vara tydligt att det inte har funnits någon mer omfattande neolitisk boplats inom undersökningsytan eller på höjden omedelbart intill. Fynden av stenålderskaraktär är få men visar att området har utnyttjats på något sätt under någon eller några perioder av neolitikum. Det är också tydligt att flintutnyttjandet på platsen, oavsett när det har skett, inte har påverkats av närheten till flintutvinningsområdet. Man har valt att utnyttja råmaterial som fanns tillgängligt i moränen. Det finns dock en svag tendens i materialet att flinta med brons-/ järnålderskaraktär är mer frekvent i södra delen av området som undersöktes matjordsarkeologiskt. Detta kan möjligen kopplas till de boplatslämningar som framkom inom denna del av undersökningsområdet. Den matjordsarkeologiska insatsen byggde på felaktiga resultat från förundersökningen. Om förundersökningen hade påvisat den omfattande colluviebildning som framkom vid slutundersökningen så hade platsen inte valts för en Figur 47. Södra Sallerup 15C. Del av den långprofil som dokumenterades. Sektionsritningen illustrerar tydligt hur man vid förundersökningen har uppfattat det översta colluviala lagret som underlaget.
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47: Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49: 46 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 50 and 51: Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 56 and 57: Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 146 and 147:
144 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?