Fullåkerslandskapet (pdf)

Sammanfattning
EPILOG 149
Delprojektet Fullåkerlandskapets inriktning tog form första gången 1994 och
har sedan utvecklats i de två projektprogram som framtogs inför undersökningarna
av dels den s.k. Svedab-delen, dels Vägverksdelen. Fullåkerslandskapet är
en av 9 synteser inom projektet Öresundsförbindelsen.
Det övergripande målet för Fullåkerslandskapet är att diskutera matjordens
forskningsmässiga potential i den fullåkersbygd som dominerar det landskap
projektet Öresundsförbindelsen berör. Delprojektet är metodinriktat och syftet
är att utveckla former för att utnyttja informationen i matjorden. Delprojektet
fokuserar på två fenomen: fyndspridningar i matjorden och spår efter
fossil åkermark i form av mikrotopografiska anomalier i matjordstäcket.
Matjordsfynd tillskrivs ofta inte något större källvärde eftersom de har rubbats
ur sitt ursprungliga läge och anses därför inte kunna användas i tolkningssammanhang.
Matjordsfyndens källvärde är emellertid beroende av vad vi vill
få reda på. Många arkeologer som har diskuterat matjordsarkeologi utgår från
att fynden i matjorden måste ha en koppling till underliggande strukturer, vilket
är en förenkling av problematiken. Ytfyndsinventeringar i samband med arkeologiska
utredningar bygger oftast på detta antagande.
De postdepositionella processer som påverkar matjordsfyndens spridning
mest är jordbearbetning och erosion. Fynden i matjorden flyttas kontinuerligt
genom framförallt plöjning och harvning. Fynden flyttas både individuellt och
tillsammans med eroderande jord. Hur stora fyndförflyttningarna kan vara har
varit föremål för omfattande diskussioner och experiment som har visat att de
kan flyttas långa sträckor. De experiment som har genomförts lider alla av att de
har utförts under en begränsad tid med ett fåtal jordbearbetningar. De boplatser
som undersöks i en fullåkersbygd kan ha varit brukade i tusentals år. Fynden
flyttas huvudsakligen i plöjningsriktningen, vilket kan verka förvånande med
tanke på att jorden vid plöjning välts åt sidan. Harvning är också en betydande
faktor som påverkar fyndspridningen.
Delprojektet Fullåkerslandskapet bygger huvudsakligen på material och resultat
från projektet Öresundsförbindelsen. Inom 12 av nästan 60 delområden
undersöktes fyndförekomsten i matjorden varav resultaten från nio områden
har använts i detta arbete. Matjordsprofiler upprättades inom fem lokaler varav
fyra har analyserats inom delprojektet. Jag har även tagit med en del resultat
från Fosie IV, Citytunnelprojektet och Bunkeflostrand 15:1.
Undersökningarna av matjorden inom boplatser genomfördes genom att
matjord från provrutor, som var 1 x 1 m eller 0,5 x 0,5 m stora, undersöktes.
Matjorden vattensållades inom samtliga delområden.
I och med att matjordarkeologi inte ingick som metod i förundersökningarna
så har valet av undersökningslokaler fått baseras på egna översiktliga inventeringar.
I samtliga fall utgår jag från att det ursprungligen inte enbart har funnits
anläggningar på boplatser eller aktivitetsområden. Min utgångspunkt är