Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

106 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN som hade gällt den ursprungliga förundersökningen applicerades på det nya området. Syftet med ytfyndsinventeringen var därför att söka spår efter neolitikum, eftersom det vid utredningen hade påträffats ett cylindriskt spånblock, som indikerar Gropkeramisk kultur eller Stäviegruppen från sent mellanneolitikum A. 138 Resultaten från ytfyndsinventeringen skulle ligga till grund för eventuellt fortsatta undersökningar av matjorden men även styra provschaktningen. Med styras menades inte att lägga sökschakten där det har kommit mycket fynd i matjorden, utan tvärtom minimera schaktningen i dessa områden, för att kunna göra en mer intensiv undersökning av matjorden i samband med en eventuell slutundersökning. Tilläggsytan var 260 000 m 2 stor och skulle vi ha undersökt en kvadratmetersruta var 20 m skulle det ha resulterat i att ca 650 rutor skulle ha undersökts. Med den då rådande tekniken skulle det ha inneburit lika många manarbetsdagar. Jag gjorde en bedömning av att en sådan insats skulle vara orimligt stor att genomföra. Jag bedömde det som ett lämpligt tillfälle att mer systematiskt prova någon alternativ form av matjordsundersökning. Den ytfyndsinventering som jag hade föreslagit på Vintriehemmet inom projektet Öresundsförbindelsen hade inte kunnat genomföras eftersom undersökningsområdet var bevuxet när undersökningen påbörjades och det fanns ingen tid till att plöja och harva marken dessförinnan. Denna gång rådde i det närmaste perfekta förhållanden med plöjd jord som hade legat exponerad för regn. Tidsplanen innebar dessutom att marken inte skulle hinna bli sådd. Det var bara en mindre yta som var bevuxen med persilja. Ytfyndsinventeringen började i den östra delen med att man gick i 2 m breda stråk och fynd som påträffades lades i en fyndpåse och koordinatmärktes. I början gick man över varje stråk två gånger med olika arkeologer för att minimera individuella skillnader. Detta förfarande praktiserades första veckan men visade sig vara för tidsödande då man endast klarade att inventera knappt 90 m 2 per timme. Jag föreslog då en ändrad metodik där hela undersökningsområdet delades in i 20 x 20 m stora rutor och där varje ruta skulle inventeras under 20 minuters effektiv tid. Valet av rutstorleken baserade sig på att om vi hade valt att gräva matjordsrutor så hade de lagts var 20 m. Fynden från varje ruta samlades i en och samma fyndpåse och alla fynd fick samma koordinater. Personalen fick själva stega upp sina inventeringsrutor med hjälp av syftningslinjer som sattes ut med totalstation. Tidsgränsen på 20 minuter per ruta sänktes till 15 minuter efter ett tag och därigenom kom man upp i nästan 650 m 2 per timme och längre fram när man fått in rutinerna så nådde man upp till drygt 800 m 2 . Det gjordes även ett försök att minska tidsgränsen till 10 minuter per ruta men detta upplevdes av personalen som för knappt om tid och att noggrannheten blev alltför lidande. 139 Sammanlagt inventerades 501 stycken 20 x 20 m stora rutor och ca 75 kg flinta insamlades. Inventeringsrutorna innehöll i genomsnitt 11 flintavslag. Ursprungligen var det tänkt att ytfyndsinventeringen skulle jämföras med fem utvalda referensrutor för att studera skillnader i fyndmängd, fyndtyper m.m. De fem referensrutorna skulle då läggas mitt i var sin 20 x 20 m stor inventeringsruta. Detta utfördes inte, varför jag istället använder mig av de 25 rutor som undersöktes i samband med förundersökningen inom Citytunnelprojektets delområde 6. Dessa rutor låg mitt i inventeringsområdet men inte inom någon yta som senare blev föremål för ytfyndsinventeringen. Matjorden från rutorna hämtades med traktorgrävare och materialet forslades till en sållningsstation. Där
Sakord Antal Fynd/ruta Avslag 773 31 Avslag med retusch 9 0,36 Skrapa 5 0,2 Borr 1 0,04 Kärna 6 0,24 Sakord Antal Fynd/ruta Avslag 5 359 11 Avslag med retusch 104 0,21 Avslag med inhak 2 - Skrapa 28 0,06 Borr/Spets 17 0,03 Kniv 4 - Kombinerat redskap 1 - Ythuggen pilspets 7 - Skära 2 - Dolk 2 - Yxa 2 - Skivyxa 1 - Lövkniv 1 - Knacksten 5 - Kärna 79 0,16 MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 107 Tabell 25. Antal avslag och redskap som framkom i de 25 matjordsrutorna som undersöktes i samband med förundersökningen av delområde 6 inom Citytunnelprojektet. Tabell 26. Delområde 6. Redskapstyper och det antal som framkom i de 501 inventeringsrutorna. vattensållades 400–500 liter matjord genom såll med 7 mm stora maskor. Sammanlagt framkom 773 avslag från de 25 rutorna. I dessa rutor framkom i genomsnitt 31 flintavslag. Av detta kan man sluta sig till att de två metoderna ger väldigt olika resultat vad avser flintavslag. En jämförelse av antalet redskap är svår att göra med någon större säkerhet eftersom den samlade fyndmängden i de grävda matjordsrutorna är liten. Utgångsläget inför ytfyndsinventeringen var att se om en noggrann inventering av en 20 x 20 m stor ruta skulle kunna ge samma kunskap om fyndinnehållet i matjorden som att undersöka en matjordsruta var 20 m. Om så ska vara fallet behöver de två metoderna inte nödvändigtvis ge samma fyndmängder men ovillkorligen samma möjligheter till analys (tabell 25, 26 och figur 55). Figur 55. Figuren visar samtliga inventeringsrutor liksom de 25 rutor som undersöktes i samband med förundersökningen inför Citytunnelprojektets delområde 6, Lockarp.
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 60 and 61: 58 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 158 and 159:
156 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?