Fullåkerslandskapet (pdf)

MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 89
Den brända flintan förefaller ha två förtätningar, en i sydväst och en mindre
i öst. Den brända flintan sammanfaller inte med de förmodade hyddlämningarna.
Sakord Antal %-andel i förhållande till avslag
Avslag med retusch 10 3,50
Tvärpil 2 0,70
Spets 2 0,70
Borr 1 0,40
Övrig kärna 7 2,40
Flintknuta med bearbetning 7 2,40
Matjordsarkeologin och rapporten
I rapporten framförs uppfattningen att det framkom sparsamt med fynd i matjorden
och att det därför inte kan ha förekommit några omfattande neolitiska
kulturlager på platsen. 119 Som har visats ovan var fyndfrekvensen i matjorden
upp till tre gånger så hög som i anläggningarna.
Vid genomgången av flintmaterialet från Fosie 11D gjorde Högberg en
karaktärsbedömning av fynden i varje ruta. Han delade in dem i flinta av stenålderskaraktär,
flinta av brons-/järnålderskaraktär, flinta med blandad flinta
och rutor med för lite material för en karaktärsbedömning. I rapporten tolkas
dessvärre denna indelning som att rutor med flinta av stenålderskaraktär endast
innehåller sådant. Högberg bedömning avser ett helhetsintryck vilket innebär
att en ruta med flinta av stenålderskaraktär mycket väl kan innehålla mindre
mängder brons-/järnåldersflinta. Detta är viktigt att känna till när man tolkar
spridningsbilden av rutor av olika karaktärer.
I rapporten förs en diskussion om en anläggning (A63) borde tolkas som en
anläggning eller bara var resultatet av att människor har trampat omkring. 120
Som ett argument mot att det inte skulle vara en anläggning anförs dess ringa
djup som uppgår till 0,25 m som mest. Detta resonemang är ett bra exempel på
hur man inte beaktar att det även under förhistorisk tid har funnits ett jordlager
eller till och med ett kulturlager genom vilka anläggningarna har grävts.
Utvärdering
Fynden i matjorden visar att det har funnits minst ett kulturlager med betydande
fyndmängder. De gropar som framkom vid förundersökningen utgjorde
rester av en mindre boplats från tidigneolitikum–mellanneolitikum. Mängden
avslag i matjorden är inte stor om man jämför med en lokal som Elinelund 2B
(se ovan) men den är större än Burlöv 20B (se nedan). Tolkningen av Fosie 11D
måste inkludera en analys av matjordsfynden i relation till övrig dokumentation
annars blir resultaten missvisande.
Den markkemiska analysen av anläggningarna har visat på mycket låga fosfathalter,
vilket tyder på att fyllningen i groparna inte har påverkats av mänskliga
handlingar som genererar förhöjda fosfatvärden i jorden. Antingen har anläggningarna
grävts och fyllts igen på ett tidigt stadium av bosättningen, eller så
rör det sig om en boplats av tillfällig karaktär som eventuellt har utnyttjats säsongvis
för speciella aktiviteter. Fynden i matjorden indikerar att platsen har
utnyttjats mycket, men säger ingenting om utnyttjandet har skett vid upprepade
tillfällen under en längre tid eller om man har utnyttjat platsen intensivt
under en kortare tid. Råvaruutnyttjandet ger dock ett blandat intryck, vilket
Tabell 22. Fosie 11D. Redskapsfördelningen i
det tidigneolitiska utkastlagret (A33). Det
totala antalet avslag är 288.