Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

34 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN Fynden i matjorden flyttas kontinuerligt genom framförallt plöjning och harvning. Fynden flyttas både individuellt och tillsammans med eroderande jord. Hur stora fyndförflyttningarna är råder det delade meningar om, men att de kan flyttas långa sträckor är uppenbart. De experiment som har genomförts lider alla av att de har utförts under en begränsad tid med ett fåtal plöjningar. De boplatser som undersöks i en fullåkersbygd har varit brukade i hundratals och till och med tusentals år. Det är tydligen också så att fynden flyttas huvudsakligen i plöjningsriktningen vilket kan verka förvånande med tanke på att jorden vid plöjning välts åt sidan, detta under förutsättning att det är plan mark. Lutar marken måste man beakta omfattningen på jorderosionen. Det har förekommit diskussioner om fyndförflyttningen är konstant och att fyndspridningarna därför bara blir större och större samtidigt som fyndfrekvensen sjunker. Diskussionen har emanerat ur de experiment som har gjorts. Det har också gjorts försök med datasimuleringar för att se vad som händer med fyndspridningen i matjorden vid långvarig plöjning. En sådan datasimulering visade att plöjningen medförde att fynden spreds kontinuerligt och att redan efter 25–30 år är fyndkoncentrationer helt utsuddade. 44 Så är dock uppenbarligen inte fallet, eftersom det går att upptäcka och avgränsa boplatser med ytfyndsinventeringar. 45 Fornminnesinventering i fullåkersbygd skulle var helt omöjlig om resonemanget var riktigt. Möjligen kan detta förklaras av att plöjning och harvning görs i olika riktningar och fynden därför ibland flyttas från sitt ursprungliga läge och ibland flyttas tillbaka. Några författare menar att det efter ett antal plöjningar uppstår ett jämviktsläge då fyndspridningen inte längre expanderar. Varför ett sådant jämviktsläge skulle uppstå kan jag inte förstå. En tänkbar förklaring till varför fyndkoncentrationer inte plöjs ut kan vara åkerarronderingar. Fynden kan ju inte flyttas utanför åkern, åtminstone inte genom plöjning. De exempel som finns på att enstaka föremål har flyttat sig långa sträckor kan förklaras av att jord och därmed fynd fastnar på jordbruksredskap och hjul och transporteras iväg med dessa. Ytfyndsinventering Ytfyndsinventering kan vara en kostnadseffektiv undersökningsmetod, men har sina speciella källkritiska problem. Faktorer som påverkar resultaten är exempelvis tidpunkt på året, väder, personalens kompetens, åkerns status, gånghastighet m.m. Ytfyndsinventeringar bör dessutom helst genomföras flera gånger under varierande förhållanden för att tillförlitliga resultat ska erhållas. 46 I flera arbeten har man studerat något som man kallar ”Size effect” vilket innebär att större fynd är överrepresenterade i material som härrör från ytfyndsinventeringar och att de därför inte är representativa för fynden i matjorden. En förklaring är att stora fynd har en större sannolikhet än små fynd för att sticka upp ur matjorden och därmed kunna upptäckas. 47 Denna erfarenhet beskriver även Leif Gren från fornminnesinventeringen. Enligt Gren ser man 100 % av fynd som är större än 60 mm, 50 % av dem som är 10 mm och högst 25 % av fynd som är 5 mm stora. 48 Matjordsfynd och underliggande lämningar Vid en undersökning av en yngre bronsåldersboplats vid Weathercock Hill valde man att undersöka såväl matjord som underliggande anläggningar. Det visade sig bland annat att fynden av flinta huvudsakligen fanns i matjorden
INLEDNING 35 medan keramik fanns både i matjorden men även i några avfallsgropar. 49 I samband med Kristinebergsundersökningarna i Malmö konstaterade man fyndsammansättningsskillnader mellan gropfyllningar och kulturlager från bronsåldern. Kulturlagren innehöll en större andel redskap än groparna. 50 Jag har själv konstaterat det omvända förhållandet vid en undersökning av en tidigneolitisk boplats vid Södra Sallerup strax utanför Malmö. Här var redskapen fler i groparna än i kulturlagret. 51 Liknande skillnader kunde också konstateras inom Citytunnelprojektets delområde 1 där omfattande lämningar från TN I undersöktes. 52 I de två fallen Kristineberg och Södra Sallerup rör det sig om bevarade kulturlager. Om dessa hade blivit sönderplöjda skulle fynden från kulturlagren ha klassificerats som matjordsfynd men skillnaderna mellan fynd deponerade i anläggningar och på markytan hade varit desamma.
Page 1: Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6: Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8: Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11: Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13: 10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15: som förekommer mycket ofta i boken
Page 18 and 19: Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 24 and 25: Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 46 and 47: Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 50 and 51: Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 56 and 57: Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87:
Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89:
Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91:
Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93:
Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95:
Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97:
Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99:
Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101:
Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103:
100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105:
Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107:
Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117:
Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119:
Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121:
Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123:
Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125:
Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143:
Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?