Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

Figur 33. Översiktskarta över Fosie 11D. 80 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN Flinthantverket verkar huvudsakligen ha varit inriktat på produktion av avslag och spånliknande avslag. 107 Följande frågeställningar aktualiserades inför slutundersökningen: · Kan man genom en undersökning av matjorden identifiera en neolitisk boplats som helt eller delvis har blivit sönderplöjd? I samband med förundersökningen påträffades ett par gropar med fyndmaterial från tidigneolitikum–mellanneolitikum. Undersökningsytan låg omedelbart intill boplats II inom Fosie IV och utgjorde troligen en del av ett större boplatsområde med lämningar inte bara från tidigneolitikum–mellanneolitikum utan även senneolitikum och bronsålder–järnålder. Målet med den matjordsarkeologiska undersökningen var att i första hand försöka avgöra om groparna har utgjort en del av en boplats från tidigneolitikum–mellanneolitikum eller andra ej boplatsrelaterade aktiviteter. För att kunna bedöma i vilken utsträckning fynden i matjorden härrör från ett kulturlager eller är upplöjda från anläggningar har jämförelser gjorts mellan dem avseende fyndfrekvens och fyndsammansättning. Matjordstäcket var tämligen tunt men kraftigare colluvier saknades vilket tyder på att ingen mer omfattande erosion har förekommit. Matjorden bedömdes med fördel kunna undersökas genom vattensållning eftersom jorden var relativt grusig och lättsållad. 108 Ett källkritiskt problem är att man inte noterat matjordsdjupet i de rutor man grävde. Någon riktig mittprofil upprättades inte heller över Fosie 11D, varför det inte går att få reda på matjordsdjupet den vägen. Den markkemiska karteringen innehåller inte heller uppgifter om matjordsdjup. Mittprofilen bestod av 0,5 m breda sektioner som dokumenterades i skala 1:50 var 20 m. Endast tre av dessa sektioner sammanfaller med undersökningsytan, T39–37. Enligt denna dokumentation bör matjordsdjupet ha varit ca 0,3 m. Även närmast intilliggande sektioner hade ett matjordsdjup på 0,3 m. I och med att sektionerna dokumenterades i skala 1:50 får noggrannheten uppskattas till +/- 0,05 m. Mittprofilen låg dock i södra delen av undersökningsytan beroende på att det, i samband med förundersökningen, endast drogs två schakt och inget av dem lades mitt i förundersökningsområdet. Det medför att matjordsdjupet
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 81 centralt inom undersökningsytan är okänt. Egna noteringar efter en besiktning inför arbetet med projektprogrammet tyder på att matjordstäcket har varit ovanligt tunt och att jag bedömde att en del av fynden skulle ligga i colluvier ned mot Risebergabäcken. Matjorden Matjorden undersöktes genom att 70 stycken 0,5 x 0,5 m stora rutor grävdes och matjorden vattensållades. Om jag utgår från att matjordstäcket har varit i genomsnitt 0,3 m så blir volymen på den genomgångna matjorden 0,075 m 3 för varje ruta. Det framkom totalt 2 210 avslag i matjorden vilket ger ett medelvärde på 31,5 avslag per ruta. Samtliga fynd har sorterats och registrerats av Anders Högberg (tabell 19). 109 Fyndspridningen i matjorden är inte homogen utan visar tydliga koncentrationer. Avslagen är koncentrerade till den södra och sydöstra delen av undersökningsytan. Antalet avslag avtog österut men låg på en konstant men lägre nivå norrut. Den erosion av matjord som har skett och som syntes i de colluvier som fanns ned mot Risebergabäcken måste ha medfört att även fynd har flyttats västerut. Om man antar att fynden i matjorden och fosfaterna har ackumulerats vid samma tidpunkt och är resultatet av neolitisk nedskräpning, kan man jämföra spridningen av fosfater med den för avslag. Provtagningen för den markkemiska karteringen skedde i underlaget vilket innebär att de fosfater som har uppmätts har avsatts på provtagningsstället, dvs. de har inte påverkats av jorderosion. Jämförelsen visar på likartade spridningsbilder för matjordsfynd och fosfat (figur 40). Sakord Antal %-andel i förhållande till avslag Avslag med retusch 54 2,40 Övrig flinta med retusch 2 0,09 Tvärpil 1 0,04 Borr 1 0,04 Spets (avslag) 2 0,09 Avslag med inhak 1 0,04 Flintknuta med bearbetning 8 0,40 Övrig kärna 6 0,30 Plattformskärna 0 0 Anläggningar Jag har gjort jämförelser med ett antal anläggningar bestående av 5 hyddor, 1 grop och några utkastlager/kulturlagersvackor. Jag har valt bort anläggningar med små fyndmängder eller osäker datering och använder mig genomgående av de tolkningar som finns i rapporten. Anläggningarnas form har inte gjort det möjligt att matematiskt beräkna deras volym. Därför har jag i fyra fall rekonstruerat anläggningarna genom att gräva motsvarande gropar enligt de måttuppgifter som finns i rapporten och mäta jordvolymen i hinkar om 20 liter. Hydda 1 (A17) Volymen på fyllningen uppgick till ca 0,6 m 3 och det framkom 274 avslag. Volymen har beräknats genom att anläggningen har rekonstruerats och den uppgrävda jorden har mätts i hinkar om 20 liter. Det innebär att fyllningen motsvarar ca 8 matjordsrutor. Närmaste matjordsruta var R56 som innehöll 49 avslag Tabell 19. Fosie 11D. I matjorden påträffades 61 redskap och 14 kärnor eller flintknutor med bearbetning och 2 210 avslag.
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33: 30 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 46 and 47: Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 50 and 51: Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 56 and 57: Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59: Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 62 and 63: Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 66 and 67: Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 72 and 73: Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 132 and 133:
130 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143:
Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172:
RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?