Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

134 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN skulle kunna sättas i samband med den mellanneolitiska palissaden och att det inom delområde 4 fanns en järnåldersgård som skulle lämpa sig att undersöka matjordsarkeologiskt. Matjordsprofiler har även upprättats inom såväl Svågertorps industriområde som Citytunnelprojektet. Inom Citytunnelprojektet upprättades ett antal profiler i samband med förundersökningarna och jag kunde inte se att ytterligare profiler skulle tillföra ny kunskap och därför tillämpades inte metoden under slutundersökningarna. Problemet med att tolka och rita dessa matjordsprofiler är att det tar lång tid, upplevs av de flesta som tråkigt och väldigt få förstår syftet med dem.
VÄGLEDNING I MATJORDSARKEOLOGI 135 Vägledning i matjordsarkeologi I samband med projektet Öresundsförbindelsens fältarbeten tog jag fram två manualer som jag kallade ”Matjordsarkeologisk kokbok” respektive ”Och plogen går i jorden”. Den matjordsarkeologiska kokboken förklarade syftet med att undersöka fyndinnehållet i matjorden, vilka metoder som finns och praktiska tips för genomförandet. Den andra manualen behandlade fossila åkrar och tog på samma sätt upp syfte och metoder. I detta kapitel kommer jag att ge råd utifrån de erfarenheter som har gjorts genom den systematiska matjordsarkeologi som har bedrivits inom Malmö Kulturmiljö under drygt tio år. Min förhoppning är att andra arkeologer ska stimuleras till att utnyttja matjordens informationspotential. Jag har i detta arbete mestadels arbetat med förhistoriska lämningar men matjordsarkeologi kan naturligtvis även användas för att undersöka yngre lämningar. Plöjningens negativa inverkan på lämningar under matjorden har varit föremål för många diskussioner bland arkeologer. Det verkar finnas en allmän uppfattning att plöjning enbart är skadlig och att skadorna blir större för varje plöjning. Jag tror inte verkligheten är så enkel. Plöjningen har definitivt varit skadlig och förstört många fornlämningar och den förstörelseprocessen är nog till en del fortfarande aktiv. Redan under förhistorisk tid har årdret skadat äldre lämningar och när plogen introduceras under sen vikingatid eller tidig medeltid börjar en mer omfattande förstörelse. Utvecklingen har inte varit linjär utan graden av förstörelse har stått i relation till jordbruksutvecklingen. Betydande förändringar har varit plogens introduktion, enskiftet och motoriseringen framförallt efter andra världskriget. Under 50- och 60-talen ersattes hästen av traktorn inom jordbruket. Storleken på traktorerna ökar successivt år från år, samtidigt som storleken på redskapen ökar. Parallellt med denna utveckling går man mer och mer mot ett jordbruk med allt grundare plöjning eller ingen plöjning alls. Inom projektet Det dolda kulturlandskapet utförde Lasse Wallin ett delprojekt som bl.a. undersökte om matjordsskiktet hade blivit djupare de senaste 50 åren beroende på allt djupare plöjning. I Agrogeologiska kartbladet över Kävlinge finns 225 mätpunkter som anger matjordstjockleken 1939. Wallin gjorde en ny mätning på 50 av dessa provställen och kunde konstatera att matjordstäcket i stort sett var oförändrat. 172 Matjorden kan betraktas som ett homogent lager. Det finns ingen anledning att dela in den i stick. Det finns inte heller någon mening med att gräva fina rutor med lodräta kanter, utan det som är viktigt är volymen på den matjord som processas och var den kommer från. Fynden i matjorden har genomgått en hårdhänt behandling genom all jordbearbetning, som har gjorts flera gånger om året i kanske tusentals år. Det finns därför inga skäl att använda silkesvantar och pensel. Det förekommer att den senaste plöjningen har fört upp keramik från underliggande anläggningar eller lager, men i de fallen är det bättre att lägga energin på dessa strukturer än att försöka vara försiktig med matjorden för att rädda lite keramik.
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59:
Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75:
Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77:
Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79:
Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81:
Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83:
Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85:
Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 124 and 125: Figur 81. Översiktskarta över Hyl
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 172: RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?