Fullåkerslandskapet (pdf)

MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 123
sig snarare om ett resultat av modern plöjning och motsvarar troligen en modern
flerskärig plogs arbetsbredd. Problemet är att åkern har plöjts med en 4skärig
växelplog vilken har en total arbetsbredd på 1,6 m. Enligt Anders
Wadmark som har brukat marken så lades alltid tiltorna åt samma håll. Dessutom
plöjdes åkern i profilens längdriktning de senaste fem åren innan undersökningen.
156
Utvärdering
De tre fördjupningarna i underlaget är troligen rester av ett äldre markutnyttjande.
Formen på dem passar väl in på åkertyper såsom blockparceller eller
bandparceller. 157 I mitten av profilen finns ett parti som troligen utgör resterna
av någon form av fördjupning och omedelbart öster därom kan man se att
matjordstäcket är tjockare. Detta är troligen spåren efter den fastighetsgräns
som bildas vid enskiftet 1806 (enskifteskarta 1806) och som har utgjorts av två
diken med en mellanliggande vall. Detta för att den skulle ha hägnadseffekt åt
båda hållen.
Matjordsprofiler
Jag hade tänkt använda mig av mittprofilritningarna, från förundersökningarna,
och jämföra resultaten med de mer noggrant ritade profilerna för att utvärdera
förundersökningsmetoden med en mittprofil. Hade en skalförändring
och tolkning av förundersökningarnas ritningar av mittprofilen kunnat visa på
en del av de äldre åkerelement som senare har framkommit? Tyvärr har det visat
sig att antingen saknas dokumentation av mittprofilen eller så är kvaliteten på
dokumentationen så låg att en jämförelse är meningslös. Troligen hade metoden
fungerat om mittprofilen hade dokumenterats på ett tillräckligt noggrant
sätt. Ett exempel på detta är mittprofilen från Elinelund som dokumenterades
i skala 1:20 och där vångagränsen och tillika sockengränsen mellan Bunkeflo
och Hyllie syns tydligt (figur 3).
I de fall matjordsprofiler har upprättats utan något specifikt syfte annat än
att dokumentera ett matjordslager så är profilerna mycket svåra att tolka. Det är
mycket viktigt att man vet vad man vill undersöka innan sätter igång med att
rita hundratals meter av matjord. Det är också viktigt att man försöker bilda sig
en uppfattning om förhärskande plöjningsriktningar genom att dels studera
moderna åkerarronderingar, dels tegskiftena på historiska kartor. Jag tror dessutom
att det är mycket svårt att få fram något på ritningarna om man inte kan
skönja mikrotopografiska skillnader redan i fält genom att flukta längs schaktväggen.
Längden på matjordsprofilerna är beroende av vad man vill studera.
Om man är intresserad av att få fram ryggade åkrar, terrasseringar eller andra
former som förekommer repetitivt i fossil åkermark måste matjordsprofilen göras
tillräckligt långa för att man ska kunna bekräfta ett eventuellt mönster. Man
bör också låta matjordsprofilen sträcka sig in över mark som man bedömer inte
innehåller spår av fossil åkermark, detta för att få en referensprofil.
De matjordsprofiler som jag har studerat har ritats av flera olika arkeologer.
En del arkeologer har varit mycket noggranna och dokumenterat minsta lilla
iakttagelse i profilerna medan andra har varit mer schabloniserande. Min erfarenhet
av att tolka olika typer av matjordsprofiler med den metod jag använder
mig, av är att profiler som har ritats för noggrant är svårare att tolka eftersom
Figur 82. Delområde 3, Hyllie. Den i samband med förundersökningen dokumenterade matjordsprofilen. De vertikala strecken markerar avvikelser i matjordsytan eller underlaget. I matjordsytan går det att se fyra
åkerryggar som troligen är rester av tegplöjning. I mitten av profilen finns två vertikala streckade linjer. Dessa markerar något som kan ha varit en fördjupning vilket ska ses tillsammans med det kraftiga matjordsskiktet
strax öster om. Troligen rör det sig om den fastighetsgräns som tillkom vid enskiftet 1806 och som bestod av en jordvall med diken på båda sidor. Profilen var ca 70 m lång och har skalats om med faktorn 1:8.