Fullåkerslandskapet (pdf)

MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 77
Området var flackt varför erosionen torde ha varit marginell. Boplatsen föreföll
dessutom sakna mer påtagliga lämningar från andra tidsperioder, vilka annars
skulle kunna ha försvårat tolkandet av det i matjorden framkomna fyndmaterialet.
Syftet med metoden var att, dels erhålla daterande fynd, dels försöka
spåra en funktionsindelning i husen.
Även inom Lockarp 7H ansågs det lämpligt att upprätta långa matjordsprofiler
för att kunna upptäcka ett eventuellt äldre landskapsutnyttjande. 104
Den del av Lockarp 7H som den matjordsarkeologiska undersökningen
hade tänkt genomföras inom utgick på grund av ändrade exploateringsplaner.
En mindre del av matjordsarkeologin genomfördes istället på det intilliggande
Lockarp 7E. Två år senare blev dock den del som bortföll ånyo aktuell för exploatering
i samband med Malmö stads behov av industrimark. De ursprungliga
tankarna som uttrycktes i projektprogrammet för projektet Öresundsförbindelsen
aktualiserades igen. Den matjordsarkeologiska insatsen kompletterades
med ytterligare något moment utifrån de erfarenheter som hade gjorts
inom matjordsarkeologin under de två år som hade förflutit.
I samband med Vägverksdelen, inom projektet Öresundsförbindelsen, framkom
förhistoriska vägar med stenbeläggning. Om en sådan vägbeläggning plöjs
sönder borde det vara möjligt att se detta genom en förhöjd koncentration av
småsten i matjorden. Enligt äldre kartor har troligen en väg mellan Lockarp och
Vintrie passerat genom det aktuella undersökningsområdet. 105 I Projektprogrammet
för Bageritomten föreslogs därför att ett stråk av kvadratmeterstora rutor
i matjorden skulle undersökas tvärs över den förmodade vägsträckningen. 106
Hus 8 och 11
Två av husen valdes ut som lämpliga objekt för matjordsarkeologi i form av att
kvadratmeterstora rutor undersöktes. För att ha ett jämförelsematerial till det
som framkom i husen undersöktes dessutom 15 kvadratmetersrutor mellan de
två undersökta husen. Övriga matjordsarkeologiska insatser bortprioriterades
eftersom det vid avbaningen visade sig att mängden anläggningar var betydligt
större än vad som förväntades utifrån förundersökningsresultaten. I samband
med undersökningen valdes det ena av dessa två hus bort till förmån för ett som
delvis var framschaktat vid den pågående matjordsavbaningen. Det visade sig
sedan att det ena huset från förundersökningen inte var ett hus. De två hus som
kom att undersökas matjordsarkeologiskt var hus 8 och 11.
I matjorden på Bageritomten framkom 2089 avslag och 68 redskap och 8
kärnor eller kärnfragment. Det framkom dessutom 2 591 g bränd flinta vilket
utgör 23 % av den totala mängden flinta (tabell 18). Varje ruta innehöll i genomsnitt
26 avslag.
Sakord Antal %-andel i förhållande till avslag
Avslag med retusch 61 2,90
Övrig flinta med retusch 4 0,20
Tvärpil 2 0,10
Borr 0 0
Avslag med inhak 0 0
Kärnor el. kärnfragment 8 0,40
I hus 11 hamnade nästan alla rutor inom husets utsträckning. I de 32 rutorna
framkom 970 avslag, 29 redskap och 1 kärna. Medelvärdet i varje ruta var 30
avslag vilket är något högre än för referensrutorna som hade knappt 22 avslag per
Tabell 18. Lockarp 7H och Bageritomten.
Tabellen visar antalet redskap som framkom i
matjorden och deras procentuella relation till
antalet avslag.