Fullåkerslandskapet (pdf)

MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 105
Redskapen och kärnorna i matjorden var fåtaliga och därmed vanskliga att
använda i analysarbetet (figur 54). De få fynden fördelade sig dock ovanligt
tydligt med en koncentration till östra området kring kulturlagret (A300). I
den norra delen av det västra området framkom endast två skrapor och en
kärna. Samtliga borrar påträffades strax öster om kulturlagret medan avslagen
med inhak huvudsakligen framkom väster om kulturlagret och mellan de två
områdena. Det statistiskt bräckliga materialet ger en antydan om mindre
aktivitetsytor inom boplatsen. För att bekräfta denna tendens hade en mer
omfattande undersökning av matjorden behövt göras.
Utvärdering
Tolkningen av A300 som ett kulturlager är rimlig så länge man menar att lagret
har ackumulerats i sänkan. Fyndfrekvenserna i den omgivande matjorden visar
på markant lägre fyndinnehåll och en helt annan fyndsammansättning. Utan
en undersökning av matjorden hade det varit fullt möjligt att argumentera för
att lagret ursprungligen har haft en vidare spridning och endast bevarats i
svackan.
De i projektprogrammet uppställda frågorna kunde till en del besvaras och
med mer omfattande insatser hade resultatet blivit betydligt bättre. Fynden i
matjorden visar att det rör sig om minst en neolitisk boplats med betydande
fyndmängder. Frågan om det rör sig om en boplats eller två kan diskuteras. Det
är endast fyra rutor i matjorden som har undersökts mellan det västra och det
östra området och om mer matjord hade undersökts skulle fyndspridningen
kanske ha sett annorlunda ut. Det finns dock ytterligare skillnader såsom redskapen
som huvudsakligen framkom i det östra området liksom den brända
flintan. Skillnaderna mellan de två områdena kan vara två separata boplatser
men kan lika gärna vara olika aktivitetsområden inom samma boplats. I västra
området påträffades enstaka senneolitiska föremål både i matjorden och i bäckfåran,
vilket skulle kunna indikera att delar av fyndmaterialet har ett senneolitiskt
ursprung. De få redskap som framkom i matjorden uppvisar en ovanligt
tydlig spridningsbild där de olika redskapen grupperar sig. Om en större matjordsarkeologisk
insats hade genomförts och spridningsbilden hade kvarstått,
så hade vi fått ett mycket intressant material för tolkningar kring hur en boplats
kan ha varit organiserad.
I rapporten tolkas den forna bäckfåran som en dumpningsplats för avfall eftersom
fyndmängderna var så höga. I själva verket rådde det motsatta förhållandet
med betydligt lägre fyndmängder i bäckfåran än i den omgivande matjorden.
De fynd som påträffades i bäckfåran har troligen följt med eroderande
matjord.
Citytunnelprojektet
Lockarp, tilläggsyta
I syfte att utveckla alternativa metoder för att undersöka matjorden provades
en ytfyndskarteringsmetod i samband med en utökning av ytan både norr
och söder om Citytunnelprojektets delområde 6. Tilläggsytan betraktades
som en utvidgning av slutundersökningsområdet och samma frågeställningar