Fullåkerslandskapet (pdf)

Recommendations

Info

Figur 81. Översiktskarta över Hyllie, delområde 3 med matjordsprofilen markerad. 122 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN Utvärdering Gård nr 2 i Bunkeflo flyttas i samband med enskiftet 1806 och all mark skiftas till en av de två gårdar som ligger kvar. I och med detta borde rimligen gränsmarkeringar för såväl tomt som toft för de utskiftade gårdarna tas bort eller förfalla. Trots detta förefaller det som att det går att se spåren av gränsmarkeringarna efter 200 år och åtskilliga plöjningar senare. Hyllie delområde 3 Undersökningsområdet uppgick till 220 000 m 2 , varav 132 000 m 2 avbanades och knappt 2 500 anläggningar undersöktes. Lämningarna härrörde huvudsakligen perioderna: äldre mesolitikum, tidig- och mellanneolitikum, senneolitikum samt yngre bronsålder och äldre järnålder. Från senneolitikum och framåt fanns också ett flertal gravar. Störst representation hade lämningarna från romersk järnålder, med bl.a. ett trettiotal hus som framkom framför allt i områdets västra delar och bestod av 31 hus av olika typer samt andra anläggningar som brunnar, gropar och härdar. 154 I syfte att söka efter spår av äldre åkersystem upprättades en ca 70 m lång profil i schakt 7 och 16 i samband med förundersökningen. 155 Profilen handritades i skala 1:20 och digitaliserades i efterhand. Därefter har ritningen manipulerats genom att ge den olika skalor i x- respektive y-led (figur 82). Profilritningen uppvisar ett flertal ganska tydliga förändringar. I vänstra delen av profilen (i öster) framkom en tydlig förhöjning i matjorden som verkar följas av en mindre fördjupning. Studerar man förändringarna i underlaget går det att se tre stycken 13,5 m till 15 m breda försänkningar som saknar motsvarande drag i matjordsytan. Både till vänster och höger om dessa fördjupningar ses antydningar till att fenomenet hade kunnat dokumenteras längs en längre sträcka. Den fördjupning som ligger längst till vänster har delvis täckts av ett förtjockat matjordsparti. Till höger på profilritningen går det att identifiera fyra ca 6 m breda förhöjningar i matjorden. Dessa skulle kunna tolkas som ryggade åkrar, men det rör
MATJORDSARKEOLOGISKA INSATSER 123 sig snarare om ett resultat av modern plöjning och motsvarar troligen en modern flerskärig plogs arbetsbredd. Problemet är att åkern har plöjts med en 4skärig växelplog vilken har en total arbetsbredd på 1,6 m. Enligt Anders Wadmark som har brukat marken så lades alltid tiltorna åt samma håll. Dessutom plöjdes åkern i profilens längdriktning de senaste fem åren innan undersökningen. 156 Utvärdering De tre fördjupningarna i underlaget är troligen rester av ett äldre markutnyttjande. Formen på dem passar väl in på åkertyper såsom blockparceller eller bandparceller. 157 I mitten av profilen finns ett parti som troligen utgör resterna av någon form av fördjupning och omedelbart öster därom kan man se att matjordstäcket är tjockare. Detta är troligen spåren efter den fastighetsgräns som bildas vid enskiftet 1806 (enskifteskarta 1806) och som har utgjorts av två diken med en mellanliggande vall. Detta för att den skulle ha hägnadseffekt åt båda hållen. Matjordsprofiler Jag hade tänkt använda mig av mittprofilritningarna, från förundersökningarna, och jämföra resultaten med de mer noggrant ritade profilerna för att utvärdera förundersökningsmetoden med en mittprofil. Hade en skalförändring och tolkning av förundersökningarnas ritningar av mittprofilen kunnat visa på en del av de äldre åkerelement som senare har framkommit? Tyvärr har det visat sig att antingen saknas dokumentation av mittprofilen eller så är kvaliteten på dokumentationen så låg att en jämförelse är meningslös. Troligen hade metoden fungerat om mittprofilen hade dokumenterats på ett tillräckligt noggrant sätt. Ett exempel på detta är mittprofilen från Elinelund som dokumenterades i skala 1:20 och där vångagränsen och tillika sockengränsen mellan Bunkeflo och Hyllie syns tydligt (figur 3). I de fall matjordsprofiler har upprättats utan något specifikt syfte annat än att dokumentera ett matjordslager så är profilerna mycket svåra att tolka. Det är mycket viktigt att man vet vad man vill undersöka innan sätter igång med att rita hundratals meter av matjord. Det är också viktigt att man försöker bilda sig en uppfattning om förhärskande plöjningsriktningar genom att dels studera moderna åkerarronderingar, dels tegskiftena på historiska kartor. Jag tror dessutom att det är mycket svårt att få fram något på ritningarna om man inte kan skönja mikrotopografiska skillnader redan i fält genom att flukta längs schaktväggen. Längden på matjordsprofilerna är beroende av vad man vill studera. Om man är intresserad av att få fram ryggade åkrar, terrasseringar eller andra former som förekommer repetitivt i fossil åkermark måste matjordsprofilen göras tillräckligt långa för att man ska kunna bekräfta ett eventuellt mönster. Man bör också låta matjordsprofilen sträcka sig in över mark som man bedömer inte innehåller spår av fossil åkermark, detta för att få en referensprofil. De matjordsprofiler som jag har studerat har ritats av flera olika arkeologer. En del arkeologer har varit mycket noggranna och dokumenterat minsta lilla iakttagelse i profilerna medan andra har varit mer schabloniserande. Min erfarenhet av att tolka olika typer av matjordsprofiler med den metod jag använder mig, av är att profiler som har ritats för noggrant är svårare att tolka eftersom Figur 82. Delområde 3, Hyllie. Den i samband med förundersökningen dokumenterade matjordsprofilen. De vertikala strecken markerar avvikelser i matjordsytan eller underlaget. I matjordsytan går det att se fyra åkerryggar som troligen är rester av tegplöjning. I mitten av profilen finns två vertikala streckade linjer. Dessa markerar något som kan ha varit en fördjupning vilket ska ses tillsammans med det kraftiga matjordsskiktet strax öster om. Troligen rör det sig om den fastighetsgräns som tillkom vid enskiftet 1806 och som bestod av en jordvall med diken på båda sidor. Profilen var ca 70 m lång och har skalats om med faktorn 1:8.
Page 1:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 5 and 6:
Öresundsförbindelsen och arkeolog
Page 7 and 8:
Innehåll Förord 9 Förord av för
Page 10 and 11:
Öresundsbron 2006. Foto: Johanna R
Page 12 and 13:
10 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEO
Page 14 and 15:
som förekommer mycket ofta i boken
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Figur 1. Fotografi som visar en del
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Figur 3. Exempel på digitaliserad
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Figur 8. Bengt Åke Samuelsson inve
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Figur 13. Matjorden vattensållades
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Figur 17. Stapeldiagrammet visar re
Page 58 and 59:
Figur 19. Ägarna till lösfyndsaml
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Tabell 4. Vintriehemmet 3B. Redskap
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Figur 24. Vintriehemmet 3B. Spridni
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Figur 30. Lockarp 7E. Flintavslagen
Page 74 and 75: Tabell 12. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 76 and 77: Tabell 16. Lockarp 7E. Tabellen vis
Page 78 and 79: Figur 31. Översiktskarta över Loc
Page 80 and 81: Figur 32. Lockarp 7H och Bageritomt
Page 82 and 83: Figur 33. Översiktskarta över Fos
Page 84 and 85: Figur 34. Fosie 11D. Hydda 1 (A17)
Page 86 and 87: Figur 37. Fosie 11D. Hydda 4 (A50)
Page 88 and 89: Figur 40. Fosie 11D. Kartan visar s
Page 90 and 91: Tabell 21. Fosie 11D. Redskapsförd
Page 92 and 93: Figur 42. Översiktskarta över Fre
Page 94 and 95: Figur 43. Fredriksberg 13E. Diagram
Page 96 and 97: Figur 46. Översiktskarta över Sö
Page 98 and 99: Figur 48. Översiktskarta över For
Page 100 and 101: Figur 49. Terrängmodell över Fort
Page 102 and 103: 100 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKE
Page 104 and 105: Tabell 24. Tabellen visar hur mycke
Page 106 and 107: Figur 52. Burlöv 20B. Spridningska
Page 114 and 115: Figur 61. Fosie IV. Matjordsprofil
Page 116 and 117: Figur 66. De två matjordsprofilern
Page 118 and 119: Figur 69. Svågertorp 8A. Den i nor
Page 120 and 121: Figur 73. Svågertorp 8B-C. Den i n
Page 122 and 123: Figur 76. Almhov, delområde 1. Den
Page 140 and 141: Figur 83. Traktorgrävare hämtar j
Page 142 and 143: Figur 86. Metoden med hackbord är
Page 172: RAPPORT NR 35 Bo Friman. 2005 Öres
show all

Fullåkerslandskapet (pdf)

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?