Fullåkerslandskapet (pdf)

Inledning
INLEDNING 15
Det har gått drygt 12 år sedan jag fick ansvaret för delprojektet Fullåkerslandskapet
hösten 1995 och det har hunnit hända mycket inom såväl
uppdragsarkeologin som matjordsarkeologin. Mitt arbete med syntesen har
inte kunnat genomföras på ett önskvärt sätt mest beroende på mitt uppdrag
inom Citytunnelprojektet och därefter som chef för enheten för arkeologi på
Malmö Kulturmiljö. Jag har dock engagerat mig i övriga större projekt och
implementerat de kunskaper och erfarenheter jag har vunnit och därigenom
har matjordsarkeologin utvecklats. De projekt detta gäller för var främst
Svågertorps industriområde, Citytunnelprojektet och slutligen Bunkeflostrand
15:1 där vi sannolikt har funnit formerna för hur man logistiskt ska ta sig
an stora matjordsarkeologiska undersökningar.
Projektet Öresundsförbindelsen var uppdelat i två delar, SVEDAB-delen
som avsåg sträckan från brofästet fram till kontinentalbanan i Lockarp och
Vägverksdelen som utgjordes av sträckan från Lockarp till anslutningen till E6
och E22. Inom projektet undersöktes nästan 60 delområden. Jag kommer att
presentera merparten av de 12 undersökningar, inom projektet, där det bedrevs
matjordsarkeologi för att visa hur sådan kan bedrivas och hur man kan använda
resultaten. Jag har valt de undersökningar som jag har bedömt är intressanta att
diskutera. Det är endast fyra undersökningar, Naffentorp 5A och 5B, Fredriksberg
13D och Burlöv 20C, som inte presenteras därför att de av olika skäl inte
tillför delprojektet något. Rapporterna från projektet Öresundsförbindelsen är
i stort sett fullständiga redogörelser av metoder och dokumentationsmaterial
(se tabell 1 s. 43). Vissa metoder och de dokumentationsmaterial som emanerat
ur dessa har dock behandlats olika. Vad gäller matjordsarkeologi förekommer
allt från fullständiga resultatredovisningar till att det bara nämns att matjordsarkeologi
bedrevs. Utvärderingen av områdena utgår från frågeställningarna i
de två projektprogrammen inom projektet Öresundsförbindelsen. 1 I samband
med matjordsprofilerna och spåren efter fossil åkermark hade det kunnat vara
logiskt att sätta in resultaten i en diskussion om åkerformer och jordbruksutveckling.
Jag har valt att inte göra detta eftersom resultaten inte är sådana att
jag kan diskutera åkerformerna i detalj vilket skulle ha medfört att en sådan
diskussion hade fått utgå från kunskap som inte genererats inom projektet. Det
finns dessutom redan utmärkt litteratur i ämnet. 2 Jag kommer inte heller att
diskutera colluviebildningar eftersom denna problematik behandlas inom den
miljöarkeologiska syntesen.
Upplägget på licentiatavhandlingen följer i huvuddrag projektets framväxt
såsom de beskrivs i avsnittet ”Från Problemformuleringar till Licentiatavhandling”.
Jag har valt denna presentationsform för att kunna visa på de svårigheter
som kan uppstå när man arbetar forskningsinriktat med, material och metoder,
i skymundan av en förhärskande undersökningsmetodik som för närvarande
karaktäriserar uppdragsarkeologin. De svårigheter jag refererar till avser uppdragsarkeologins
sätt att förhålla sig till arkeologisk problematik, organisera