Fullåkerslandskapet (pdf)

40 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN
Fynden
För att undvika en varierande flintsortering som skulle kunna påverka tolkningarna
var det viktigt att fynden analyserades på samma sätt och därför fick Anders
Högberg, Malmö Kulturmiljö, ansvaret för analysen. Högbergs medverkan
var också en förutsättning för att kunna datera flintavslagen utifrån teknologi.
Genomgångarna har skett vid olika tillfällen utspridda under några års tid. Det
innebär att flintan inte är genomgången på ett likartat sätt, vilket måste beaktas
vid jämförelser mellan olika lokaler. Faktorer som har påverkat flintsorteringen är
bl.a. Malmö Kulturmiljös ”Nomenklatur och sorteringsschema för flintregistrering”
och rapporten inom projektet Öresundsförbindelsen, ”Flinta under yngre
bronsålder och äldre järnålder”. Högberg utvecklade även sättet att avrapportera
resultaten, från att i början ge korta beskrivningar till att så småningom leverera
fullständiga underlagsrapporter. På delområde Lockarp 7E fick Högberg möjligheten
att studera ett flintmaterial från järnåldern, vilket ledde fram till en beskrivning
av flintteknologi under denna period. 60
Fyndspridningsanalyser
Fyndspridningen har analyserats med hjälp av Surfer som är ett geografiskt
höjdmodelleringsprogram, men som även kan användas för tvådimensionella
spridningsbilder. I de fall isaritmkurvor har använts för att illustrera utbredningar
har Kriging valts som beräkningsmetod. Kriging utvecklades inom ämnesområdet
geostatistik för att kunna bedöma utbredningar av exempelvis malmer
i marken. 61
Fossila åkrar
Sökandet efter fossila åkrar fanns med som ett moment inom SVEDAB-delen
men inte inom Vägverksdelen. Frågorna var i vilken utsträckning det är möjligt
att dokumentera spår efter äldre åkersystem i ett område som har odlats intensivt
i tusentals år och deras datering? Genom att jämföra de agrarhistoriska
lämningarna i matjordsprofilerna med historiska källor och då främst kartor
skulle det vara möjligt att grovdatera lämningarna till före kartornas tid. Jag har
förmodligen studerat samtliga matjordsprofiler som har gjorts i såväl projektet
Öresundsförbindelsen som övriga projekt med början i Fosie IV. Det totala antalet
matjordsprofiler är inte stort och jag behövde studera fler profiler än dem
inom projektet Öresundsförbindelsen för att kunna bli bättre på att tolka dem.
Jag har också valt att redogöra för en del av profilerna från Fosie IV och Citytunnelprojektet
för att kunna visa på de möjligheter som denna metod kan ge.
Matjordsprofiler
Med utgångspunkt i ovan nämnda problemformuleringar föreslogs att ett antal
långsträckta matjordsprofiler skulle upprättas. Valet av områden gjordes efter
fältbesiktning och styrdes av iakttagelser av mikrotopografiska skillnader och
övrig topografi. Områdena skulle ha en viss nivåskillnad för att det skulle vara
meningsfullt att söka efter exempelvis terrasser. I några fall tog fältarbetsledarna
själva initiativ till att dokumentera olika fenomen med långsträckta profiler