Fullåkerslandskapet (pdf)

126 ÖRESUNDSFÖRBINDELSEN OCH ARKEOLOGIN
En viktig källkritisk faktor att ta hänsyn till är senare tiders tegplöjning.
Tegplöjningen introduceras under 1800-talet och bygger på att man delar in
fältet som ska plöjas i mindre delar. Varannan teg plöjs så att jorden läggs in mot
tegens mitt och varannan plöjs så att jorden läggs ut från tegens mitt, och för att
åkern ska hållas plan skiftar man nästa gång det är dags att plöja. Hur stora tegar
man gör beror på åkerns arrondering och vad bonden bedömer som bäst. Det
finns inga regler för hur tegindelningen ska gå till. Tegarnas bredd står i relation
till åkerns längd vilket innebär att ju längre åker desto bredare teg. Vid plöjning
med hästar var tegarna fler och smalare för att minimera förflyttningen från den
ena långsidan på tegen till den andra långsidan när man hade kommit till tegens
slut. Med traktor blev denna förflyttning mindre tidskrävande och tegarna
kunde göras bredare. I och med växelplogarna så har behovet av tegplöjning
upphört och bonden kan plöja ett fält från ena sidan till den andra och då bildas
inga förhöjningar orsakade av att tiltor läggs mot varandra. En växelplog är en
plog med dubbel uppsättning billar där den ena omgången kan plöja åt höger
medan den andra plöjer åt vänster. 166
Fossila åkrar och årderspår
Vid sökandet efter äldre åkersystem inom Fosie IV fokuserades letandet huvudsakligen
på årderspår och man redogör för flera möjliga orsaker till att sådana
spår saknades, där man menade att de borde ha funnits. Orsaker som man diskuterade
var senare tiders plöjning eller att åkrarna inte hade brukats med årder
utan exempelvis med hackor. 167 En troligare förklaring är helt enkelt att ärjning
generellt inte skapar årderspår utan att sådana bildas i speciella situationer. Det
finns ingen vinst för bonden att köra ned årdret i underlaget, detta sliter bara på
årdret och dragdjuren. De speciella omständigheter som kan ha orsakat eller
medverkat till att årderspåren skapats kan ha varit tunt matjordstäcke och
”mjuk” jord som antingen är mycket sandig eller mycket blöt som får redskapet
att söka sig nedåt av sin egen tyngd. Årdret har dessutom använts som ett komplement
till plogen långt in på 1800-talet, vilket innebär att årderspåren kan
vara relativt unga. Det räcker inte med att finna årderspår, man måste alltså
kunna utesluta att de härrör från jordbruk under historisk tid.