gupea_2077_34998_1

devalveras och reduceras till knarkare och kriminell. Detta kom i sin tur att påverka
de aktuella ungdomarnas fortsatta strävanden för att mätta sin längtan efter plats, lust
och gemenskap. De intervjuades värdeföreställningar har visat sig ha stor betydelse
för de rollkonflikter, vilka kommit att framträda som viktiga motiv för sortier, rollskiften
och förändringar av umgänget. Signifikanta personer, generaliserade andra
och internaliserade värden framställs som avgörande sociala fakta vad det gäller
deras hållningar och handlingar samt deras utveckling och förändring. Därav avhandlingens
titel Vänskap, värden, vandel.
Avhandlingens huvudsyfte är
– Att beskriva en specifik generation ungdomar med gravt avvikande repertoarer.
– Att beskriva de situationer och miljöer i vilka dessa repertoarer kunnat utvecklas.
– Att analysera ungdomarnas inträde i och utträde ur ett intensivt drogbruk.
– Att försöka förstå och förklara hur rollbyten och rollförändringar kunnat bli möjliga.
– Att utveckla en teoretisk modell för att belysa sådana förändringsprocesser.
Sammantaget vill avhandlingen visa att projektet återhämtning, trots usla förutsättningar
och mångårigt grava avvikelser är fullt möjligt även om vägarna till målet kan
variera och att vissa roller är mer obönhörliga än andra. Vid sidan av ett mer egenterapeutiskt
och självläkande motiv och som ett led i min strävan att bli en mer medveten
människa finns också en upplevd förpliktelse att leverera en något mer generell
historia om utslagnings- och återhämtningsprocesser än vad mina egna erfarenheter
och villkor kan legitimera. Förhoppningen är naturligtvis också att den som
vill ta sig tid att läsa min avhandling skall få en eller annan aha-upplevelse. I bästa
fall till lindring för något av alla de miljonprogramsbarn som ett 50-tal år senare har
börjat traska runt i samma ekorrhjul av kriminalitet och drogkonsumtion som så
många av mina kamrater gjorde på 1950-talet.
Avhandlingen belyser dessa företeelser ur ett livslångt perspektiv. Därtill kommer
framställningen att generera och behandla en hel del andra frågeställningar om hur
och varför de intervjuade människorna efter åren av misär kunnat leva anständigt
under många år eller livet ut.
Tidigare forskning och positionsbestämning
Enligt Narkotikakommissionen (SOU 2000:126,s.152), har utvärderingsstudier i allmänhet
bara studerat ett fåtal faktorer som kan förklara varför någon upphört att använda
narkotika och ofta genomförts en relativt kort tid efter behandlingen. Då jag
under 1980-talet inledde mitt avhandlingsarbete saknades i stort sett svenska studier
12