gupea_2077_34998_1

påpekar, helt enkelt att minnas det positiva. 43 Kanske måste barndomen heller inte
framställas lika utarmad av den första pundargenerationens borgerliga ungdomar
som av de trasproletära ungdomarna med sin enligt vårt samhälles synsätt mer
oacceptabla bakgrund och avvikelseformer. Hur väljer man för övrigt minnesbilder
ur en uppväxt så utarmad att positiva minnesbilder i stort sett lyser med sin frånvaro
Och hur redogör man för de motståndsformer vilka ett tongivande samhällsskikt
valt att betrakta som särskilt otrevliga, osmakliga eller förkastliga
Humphries (1984:1) väljer för sin del att betrakta några tidigare generationer
brittiska arbetarungdomars envisa normbrott och auktoritetstrots som en form
av motstånd. Bland dessa ungdomar själva kan det ligga nära till hands att analysera
åtminstone delar av händelseutvecklingen i termer av förutbestämmelser
och öden. Klasstillhörigheten blir på så vis en förslavande livstidsdom och att styra
minnesbilderna mot upplevelser som konfirmerar en sådan hållning kan ligga
nära till hands. Det är också möjligt att arbetarklassmatriarker och ”old queens”
(Robert Roberts 1977:42) i högre utsträckning fick förmedla de värdeföreställningar
vi gatpojkar tog till oss än mödrarna i de borgerliga familjer där fäderna i alla fall
tidvis hade en acceptabel status. Samhälleliga utredningar och åtgärdsförslag angående
marginaliserade ungdomar initieras dock sällan av old queens eller de avvikande
ungdomarna själva. Oftast avgör människor med makt, myndighet och ekonomi
vad som får och bör sägas. Kanske framhåller dessa människor hellre fel och brister
hos de marginaliserade ungdomarna än dysfunktionerna i den samhällstyp de själva
varit med om att skapa, basera sin status på och berika sig genom (Raymond M. Lee
1999:24–25, Gideon Sjoberg & Roger Nett 1968:71).
Det fria informationsflödet angående gamla tider kan också blockeras av mentala
barriärer och en mer eller mindre medveten förtegenhet samt naturligtvis också
av en mer renodlad och naturlig glömska. De olika samhällsklassernas eller skiktens
skilda värden kan därtill kopplas till emotioner och situationsbetingelser på ett vis
som, trots att urvalsmekanismerna inte är fullt medvetna, lotsar de livshistoriska
konstruktionerna mellan positiva och negativa blindskär. Exempel på ”etnografisk
dynamit” (Anders Gustavsson 1982:7) och oberörbara händelser kan t.ex. finnas
43
Berger och Luckmann (1967:13) skriver: ”How can I be sure, say, of my sociological analysis of
American middleclass mores in view of the fact that the categories I use for this analysis are conditioned
by historically relative forms of thought, that I myself and everything I think is determined by my genes
and by my ingrown hostility to my fellowmen, and that, to cap it all, I am myself a member of the American
middle class”
59